Bussföretag i Malmö stäms för kartellbildning

De två Malmöbaserade bussföretagen Ölvemarks och Scandorama har, enligt Konkurrensverket, gjort sig skyldiga till otillåtet prissamarbete, en så kallad kartell. De krävs nu på drygt 13 miljoner kronor i böter.
Företagen har, enligt Konkurrensverket, mellan 2007-2009 kommit överens om priser på paketresor med buss. De har också kommit överens om att begränsa produktionen av researrangemang, samt om att dela upp marknaden mellan sig.
Enligt den stämningsansökan som Konkurrensverket nu har lämnat in yrkar Konkurrensverket att Stockholms tingsrätt beslutar att de båda företagen tillsammans betalar 13,2 miljoner kronor i böter (konkurrensskadeavgift). Ölvemarks Holiday Aktiebolag krävs på 9 200 000 kronor och Scandorama AB på 4 000 000 kronor. Båda företagen håller med om sakomständigheterna i ärendet, men anser att samarbetet inte varit otillåtet. Företagen har samarbetat med Konkurrensverket under hela utredningen. Det återstår för domstolen att fastställa hur företagens överenskommelser ska bedömas rättsligt.
Att komma överens om priser är enligt verkets generaldirektör Dan Sjöblom inte tillåtet enligt konkurrensreglerna. Den här typen av överenskommelser leder till att konsumenterna drabbas av högre priser och sämre produktutbud.
Mer information på www.konkurrensverket.se
Källa: Konkurrensverket

Nio av tio anställda trivs på Region Skåne

Alla cirka 32 000 anställda i Region Skåne har fått möjlighet att svara på samma medarbetarenkät vid samma tillfälle. Nästan nio av tio anställda (87%) svarar ”ja” på frågan om de trivs på jobbet.

Drygt 80 % av medarbetarna har svarat på enkätens 51 frågor.

Sämre betyg fick regionen på frågor om hur väl medarbetarna ser sin egen roll i organisationen och hur mycket inflytande de har över sitt arbete.

Se mer på www.skane.se

Källa: Region Skåne

Juridiska frågor och naturvetenskapliga svar

För att kunna fastställa vad som har orsakat skador på människans hälsa eller miljö och vem som bär ansvaret för dessa skador behöver juristen ofta använda sig av naturvetenskaplig kunskap. Men naturvetenskapen och juridiken har olika sätt att kategorisera världen och olika krav på bevisföring, vilket gör det problematiskt att använda naturvetenskaplig information för att besvara sådana juridiska frågor.

Lena Wahlberg vid Lunds universitet har skrivit en doktorsavhandling i ämnet.
Denna presenterar en modell för att förstå och strukturera mötet mellan juridik och andra discipliner. Och det handlar mycket om att just uppmärksamma olikheterna och skapa förutsättningar för att kommunicera över ämnesgränserna.

Med hjälp av modellen kartlägger hon skillnader mellan juridiska och naturvetenskapliga kategoriseringar av världen och de kunskapsluckor som följer. I vilken utsträckning kan egentligen juridiska orsakssamband konstateras med hjälp av naturvetenskaplig kunskap? Och vad kan man, i ljuset av detta, göra för att lagarna mer effektivt ska tjäna sitt syfte?

Förhoppningen är att avhandlingen ska leda till en vidare diskussioner om förhållandet mellan juridik och naturvetenskap och på sikt en lagstiftning som mer effektivt motverkar skador på människors hälsa och miljön. I ett större sammanhang kan modellen också användas i möten mellan andra discipliner.

Avhandlingen är ett tvärfakultärt samarbete mellan Juridiska fakulteten och Humanistiska fakulteten, mellan ämnena allmän rättslära och teoretisk filosofi, vilket också har gett Lena Wahlberg egna nyttiga och handfasta erfarenheter av svårigheterna med att överbrygga skillnader mellan olika discipliner. Hon har såväl en jur. kand. examen och en kandidatexamen i teoretisk filosofi.

Lena Wahlberg lade fram sin avhandling 3 december 2010.
Den heter "Legal Questions and Scientific Answers- Ontological Differences and Epistemic Gaps in the Assessment of Causal Relations".

Källa: Lunds universitet

60 miljoner satsas på forskning om regenerativ medicin

AFA Försäkring ger elva forskningsprojekt totalt 60 miljoner kronor i anslag i ett femårigt FoU-program om regenerativ medicin. Satsningen offentliggjordes idag vid Medicinska riksstämman i Göteborg.
Anslagen går till forskare som är verksamma vid Umeå universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet.
De projekt som fått anslag representerar allt från ny forskning om hjärnans sjukdomar, cancerterapier, uppkomsten av diabetes 1 hos barn, symptomlindring vid Parkinsons sjukdom till förkortad läkningstid för frakturer.
Urvalet av projekt har skett i samråd med en rådgivande expertgrupp, utsedd av Svenska Läkaresällskapet. I gruppen har även ingått internationella experter inom regenerativ medicin.

Följande projekt har fått anslag från AFA Försäkring:

T-celler dödar cancerceller
Immunförsvarets T-celler kan döda cancerceller, men cancerceller kan också slå ut T-celler. AFA Försäkring har därför beviljat 5 000 000 kronor till Angelica Loskog vid Uppsala universitet, för ett projekt där T-celler stimuleras med genteknik för att vara bättre rustade att finna och döda cancerceller.

Aktivera äggcellsblåsor och utvinna ägg
Bristen på mogna, mänskliga ägg är ett hinder för skapandet av patientspecifika stamscellslinjer. AFA Försäkring har beviljat 5 000 000 kronor till Kui Liu, Umeå universitet, för att aktivera äggcellsblåsor och utvinna stora mängder mogna ägg.

Typ -1 diabetes hos barn
Det saknas botemedel för typ 1-diabetes, den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn. AFA Försäkring har därför beviljat Per-Ola Carlsson, Uppsala universitet, 5 000 000 kronor för ett tvärvetenskapligt projekt med cellterapi som en möjlighet att bota och hejda utveckling av diabetes.
Återhämtning efter hjärnskador
Effektiv behandling efter stroke minskar lidande och gynnar samhällsekonomin. AFA Försäkring har beviljat Milos Pekny, Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs universitet, 5 000 000 kronor för att skapa nya strategier för rehabilitering och återhämtning efter hjärnskador.

Förkortad läkningstid för frakturer
Regenerativ medicin kan förkorta läkningstid efter frakturer. AFA Försäkring har beviljat Per Aspenberg och Mikael Sigvardsson, Linköpings universitet, 5 000 000 kronor för ett projekt som kombinerar klassisk frakturbiologi med stamcellsforskning.

Studier av salamandrar kan ge nya behandlingsmetoder för hjärnskador
Studier av salamandrar kan förklara varför människan förlorat förmågan att reparera hjärnan efter skador och sjukdomar. AFA Försäkring har beviljat Jonas Frisén och Andras Simon, Karolinska Institutet, 6 000 000 kronor för ett projekt som kan leda till nya behandlingsmetoder.

Symptomlindring vid Parkinsons sjukdom och epilepsi
AFA Försäkring har beviljat Merab Kokaia, Lunds universitet, 5 000 000 kronor, för att med innovativa metoder studera transplanterade stamcellers betydelse för symtomlindring vid Parkinsons sjukdom och epilepsi.

Ny metod att reparera skadade hjärtan
Biomaterial i kombination med cellterapi ny metod för att reparera skadade hjärtan. AFA Försäkring har beviljat May Griffith, Linköpings universitet, 5 000 000 kronor för ett projekt som är ett samarbete mellan kliniskt aktiva läkare och grundforskare.

Förbättrade funktioner efter stroke och infarkt
AFA Försäkring har beviljat Zaal Kokaia, Lunds universitet, 6 000 000 kronor för att undersöka hur nerv- och hjärtmuskelceller som tillverkats från stamceller kan förbättra hjärnans och hjärtats funktioner efter stroke och infarkt.

Lamininer och human stamcellsterapi
AFA Försäkring har beviljat Karl Tryggvason, Karolinska Institutet, 4 000 000 kronor, för ett projekt som studerar hur mänskliga proteiner som kallas lamininer förbättrar utvecklingsmöjligheterna för human stamcellsterapi.

Patienters ålder och stamcellers utvecklingsmöjligheter
Hur påverkar patientens ålder stamcellernas funktion och utvecklingsmöjligheter? AFA Försäkring har beviljat David Bryder, Lunds universitet, 5 000 000 kronor för kunskapsutveckling inom ett nytt forskningsområde.

Källa: AFA försäkring.
Mer information på www.afaforsakring.se

Allergibehandling kan ge ny allergi

Kontaktallergi för aluminium har tidigare ansetts som mycket ovanlig. Men nu kommer det rapporter om att kliande knutor och kontaktallergi för aluminium uppstått som ett resultat av dels vaccineringar, dels behandlingar mot just allergi. Forskaren Eva Netterlid har studerat problemet i en avhandling från Lunds universitet.

"Kliande knutor" är små knölar under huden som skapar klåda och som enligt vissa studier kan kvarstå i flera år. En studie av kikhostevaccinering i Göteborg visade för några år sedan att nästan en procent av barnen fått kliande knutor på vaccinationsstället. Tre av fyra av de barn som reagerat med knutor hade också blivit kontaktallergiska för aluminium.

För Eva Netterlind, som forskar vi Enheten för yrkes- och miljödermatologi i Malmö, var detta helt oväntat. Aluminium har använts som adjuvans, "förstärkare" vid vaccineringar, i över 70 år med bara ett fåtal rapporter om kliande knutor och kontaktallergi.

Att kontaktallergi för aluminium tycks ha blivit vanligare har flera möjliga förklaringar. Dels har man fått ny teknik för att upptäcka denna allergi, dels kan typen av aluminiumföreningar i vacciner och annan behandling ha ändrats, dels ökar antalet vaccineringar i takt med det ökade resandet.

Eva Netterlid hittade själv bara några enstaka kliande knutor vid en studie av difterivaccineringar på svenska fjärdeklassare. Hon gick då vidare till att studera hyposensibilisering, en behandling där man med gradvis ökande doser försöker vänja personer med pollenallergier, kvalsterallergier etc vid de allergiframkallande ämnen de inte tålt.

Även vid denna behandling används aluminium som förstärkare. Och här visade uppföljningen på fler reaktioner. Av 37 behandlade barn fann man kontaktallergi för aluminium hos 8 barn och kliande knutor hos 13 barn. De 24 allergiska barn som också ingick i studien, men inte deltog i behandlingen, hade däremot vare sig kliande knutor eller kontaktallergi mot aluminium.

En annan studie gällde hyposensibilisering av barn och vuxna med allergisk luftvägssjukdom. Där fann man att nästan fyra procent av deltagarna hade kontaktallergi för aluminium. Personer med kontaktallergi fanns både i den behandlade och den obehandlade gruppen, och kontaktallergin kunde därför inte klart knytas till behandlingen. Däremot visade en undersökning av deltagarnas armar före och efter ett års behandling att antalet personer med knutor ökat betydligt, och andelen som besvärades av klåda hade också ökat.

Eva Netterlid och hennes kollegor hoppas kunna fortsätta med forskningen på området. En viktig fråga är om olika aluminiumföreningar ger olika utfall, en annan är om de personer som enligt testerna har kontaktallergi mot aluminium också i praktiken får besvär av t.ex. deodoranter, där aluminium brukar ingå.

Källa: Lunds universitet

Ny biobankslag föreslås

Biobanksutredningen som nu har överlämnats till regeringen föreslår en ny biobankslag, en lag om samlingar av mänskligt biologiskt material (vävnadsprover). Lagen ska reglera hur vävnadsprover, med respekt för den enskilda människans integritet, får samlas in, bevaras och användas för vissa ändamål.

Förslaget till ny biobankslag skiljer sig från den nu gällande lagen främst på följande sätt:

• Förslaget utvidgar lagens tillämpningsområde. Den nuvarande lagen gäller endast för vävnadsprover från hälso- och sjukvården, medan lagförslaget omfattar prover även från andra verksamheter.

• Enligt den nu gällande lagen måste det inhämtas samtycke till insamling och bevarande av vävnadsprover från provgivaren för alla typer av prover. Enligt lagförslaget ska vävnadsprover kunna samlas in och bevaras för provgivarens vård och behandling och vissa angränsande ändamål så länge provgivaren inte motsätter sig det. Provgivaren måste informeras och har kvar sin rätt till självbestämmande. När det inte är fråga om vård och behandling krävs uttryckligt samtycke.

• Utredningen föreslår regler om spårbarhet. Vävnadsprover från hälso- och sjukvården ska registreras i Svenska biobanksregistret. Andra prover ska i vart fall registreras hos biobanken. Det ska vara möjligt för den registrerade att motsätta sig att uppgifterna om ett vävnadsprov registreras i Svenska biobanksregistret.

• Utredningen föreslår vidare en reglering av biobankernas personuppgiftsbehandling, vilket inte finns i lagen i dag. Regleringen klargör personuppgiftsansvaret, för vilka ändamål personuppgifter får behandlas och vilka personuppgifter som får behandlas. Dessutom föreslås en rätt för provgivarna att motsätta sig personuppgiftsbehandlingen. Slutligen föreslås regler om IT-säkerhet.

• I lagförslaget anges friare former men tydligare krav för utlämnande av vävnadsprover från biobanker. De nuvarande begränsningarna när det gäller vilka prover som får lämnas ut avskaffas. Samtidigt föreslås nya krav bl.a. på att spårbarheten och provgivarnas rätt till självbestämmande upprätthålls även efter ett utlämnande.

• Utredningen föreslår att vävnadsprover från en biobank i vissa fall ska kunna lämnas ut för identifiering av avlidna och för utredning av faderskap eller av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

• Förslaget innehåller ett förbud mot att vävnadsprover från biobanker som omfattas av biobankslagen används för brottsutredning.

Länk nedan till Biobanksutredningens betänkande: En ny biobankslag (SOU 2010:81)

http://regeringen.se/sb/d/12603/a/156567

Källa: Statens offentliga utredningar

Inflammation i hjärnan bakom depression

Deprimerade och självmordsbenägna personer har låga halter av stresshormonet kortisol i blodet och saliven. De har också ämnen i ryggmärgsvätskan som tyder på ökad inflammation i hjärnan. Fynden kan bidra till att utveckla nya metoder för diagnos och behandling av självmordsnära patienter.
Daniel Lindqvist, läkare vid Enheten för psykoimmunologi vid Lunds universitet lägger fram dessa resultat i sin doktorsavhandling. Han ingår i en forskargrupp som under ledning av docent Lena Brundin ser inflammation i hjärnan som en starkt bidragande orsak till depressioner. Detta är en ny teori som utmanar den gängse åsikten att depression enbart beror på brist på ämnena serotonin och noradrenalin.
I stället tror forskargruppen att inflammationen kommer först i utvecklingen av depression och att den i sin tur påverkar serotonin och noradrenalin.
En av artiklarna i Daniel Lindqvists avhandling visar att självmordsnära patienter hade ovanligt mycket inflammationsrelaterade ämnen (cytokiner) i ryggmärgsvätskan. Allra högst var halterna hos patienter som hade diagnosen egentlig depression eller som gjort våldsamma självmordsförsök, t.ex. försökt hänga sig.
Forskargruppen ligger nu i startgroparna för en behandlingsstudie baserad på sin teori. Deprimerade patienter ska behandlas med inflammationsdämpande medel i hopp om att deras symtom ska minska.
Lundaforskarna tror att det finns fler orsaker till inflammationen. Det skulle kunna vara en allvarlig influensa, en autoimmun sjukdom som reumatism eller en svår allergi som sätter igång processen. Troligen krävs också en ärftlig sårbarhet som gör somliga personer känsligare än andra.
Daniel Lindqvist visar även att deprimerade patienter med hög självmordsrisk hade låga nivåer av stresshormonet kortisol i blodet. Kortisolhalterna var också låga i salivprover från personer flera år efter ett självmordsförsök. Detta tolkar han som att de deprimerade patienternas psykiska lidande lett till ett slags "utbrändhet" av stressystemet med låga nivåer av stresshormon som följd.
Eftersom prov på blod och saliv är ganska enkla att ta och analysera, skulle kortisol och inflammationsämnen därför kunna användas som en markör för hur stor självmordsrisken och hur djup depressionen är.
Avhandlingen heter: "Redefining suicidal behaviour – Rating scales and biomarkers"
Källa: Lunds universitet
Foto: Fredrik J Vang

Privata vårdcentraler drivs av små företag

223 nya vårdmottagningar har öppnats sedan vårdvalsreformen, en ökning med 23 procent. Av de privata vårdcentralerna drivs två av tre av småföretag. Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport till regeringen.
Efter reformen om vårdval i primärvården visar det sig att möjligheten att välja vilken vårdmottagning man vill gå till har ökat påtagligt. Sedan den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för landstingen att införa vårdvalssystem i primärvården. Konkurrensverket har haft regeringens uppdrag att följa reformen från konkurrenssynpunkt.
– Vårdvalsreformen har varit en framgång. Antalet vårdmottagningar har ökat. Det är idag lättare för fler att välja vårdmottagning. Antalet alternativ till de landstingsdrivna vårdmottagningarna har också ökat. Det är bra att konsumenterna lättare kan välja vårdgivare, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Det senaste året har antalet invånare som kan välja mellan två vårdmottagningar inom fem minuter med bil ökat med en halv miljon. Detta innebär att möjligheten att göra ett eget val har ökat avsevärt för många. Effekten är tydligast i Värmland, Västra Götaland och Jönköping.
Antalet invånare som har mer än 30 minuters bilresa till en annan vårdmottagning än den närmaste har minskat med 44 000. Tydligast syns detta i Värmland och Västerbotten.
Det har alltså blivit lättare att välja vårdcentral om man ser till möjligheten att ta sig dit. Samtidigt konstaterar Konkurrensverket att intresset för att nischa verksamheten eller satsa på nya sätt att organsiera eller bedriva primärvård varit relativt begränsat.
Antalet vårdmottagningar har ökat med 223 stycken, eller 23 procent, sedan vårdvalet infördes. Andelen mottagningar i privat regi har ökat från 28 procent år 2009 till 37 procent år 2010. Två av tre mottagningar som drivs i privat regi drivs av småföretag. Andelen privata vårdmottagningar som drivs av stora företag har inte ökat.
Möjligheten att etablera nya vårdcentraler är viktig för att skapa och upprätthålla en konkurrens på marknaden, konstaterar Konkurrensverket i rapporten. Den inledande processen med listning av patienter tycks ha haft stor betydelse för hur många nya vårdcentraler som kunnat etablera sig. Dessutom visar rapporten att de nya vårdgivarnas förtroende för landstinget tydligt har påverkat viljan att starta vårdcentraler.
– Det är mycket viktigt att landstingen skapar konkurrensneutrala vårdvalssystem. Privata vårdgivare måste ha förtroende för landstingen, annars vågar de inte etablera sig, säger Dan Sjöblom.
Rapporten ”Vårdval i primärvården” är den tredje och avslutande rapporten till regeringen där Konkurrensverket har utvärderat vårdvalsreformen.
Konkurrensverket föreslår i rapporten att landstingen ska fortsätta att utveckla vårdvalssystemen. Det bör också ske en fortsatt uppföljning av reformen och förbättrad statistik tas fram. Dessutom föreslår Konkurrensverket att det görs forsknings- och informationsinsatser för att stärka patienterna i den nya valsituationen.
Läs hela rapporten på www.konkurrensverket.se
Källa: Konkurrensverket

Rullande mottagning för cellprov på livmodern

Omkring 450 kvinnor drabbas av livmoderhalscancer varje år. Tidig upptäckt räddar liv. Med projektet Rädda livmodern kommer kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö att söka upp de kvinnor som i dag inte kommer till cellprovstagning.

Bussen kommer senare att stå uppställd ute på Malmös torg någon dag varje vecka fram till maj nästa år. Premiären sker på Värnhemstorget torsdagen den 2 december klockan 13-16. Satsningen sker i samarbete med Region Skåne och Cancerfonden.

Skälen till att kvinnor inte kommer till cellprovstagning i samband med att de bli kallade kan vara många. Därför öppnar kvinnokliniken i Malmö dessutom mottagning för gynekologiska cellprovstagningar på kvällstid och vissa lördagar.
Om inte tiden passar har kvinnorna också möjlighet att komma till klinikens drop-in-mottagning. Detta gäller även kvinnor mellan 23 och 50 år som inte fått någon kallelse och som inte tagit cellprov de senaste tre åren.
Svaret på provet skickas hem inom sex veckor. Om provet visar sig vara bra räcker det med att ta cellprov vart femte år upp till 65 års ålder. Kostnaden är 120 kronor.

Upplysningar om när och var mottagningar för drop-in finns ges på telefon 040-33 79 26.

Källa: Skånes Universitetssjukhus

Konkurrensverket stämmer däckföretag för anbudskartell

Konkurrensverket stämmer två däckföretag som har deltagit i ett otillåtet kartellsamarbete. Företagen lämnade gemensamma anbud i samband med offentliga upphandlingar. Konkurrensverket kräver att däckföretagen ska betala drygt nio miljoner kronor i böter.
De två däckföretagen Däckia AB och Euromaster AB har, via Svenska Däckföreningen, lämnat gemensamma anbud på däck och däckservice till Rikspolisstyrelsen och Gästrike Inköp (som företrädde ett antal kommuner). Det olovliga anbudssamarbetet skedde i samband med två upphandlingar år 2005.
– Otillåtet anbudssamarbete mellan konkurrerande företag sätter konkurrensen ur spel. Alla anbudskarteller riskerar att leda till negativa effekter som högre priser och sämre valuta för skattebetalarnas pengar, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Trots att Däckia och Euromaster hade kapacitet att lämna egna anbud lät de Svenska Däckföreningen – där de båda företagen satt i styrelsen – lämna anbuden. I samarbetet deltog även andra mindre företag, men Konkurrensverket har av processekonomiska skäl valt att endast väcka talan mot de två största företagen.
– Jag är mycket nöjd med att vi nu kan ta det här ärendet till domstol, säger Dan Sjöblom.
Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan mot Däckia och Euromaster till Stockholms tingsrätt. Kravet är att företagen ska betala böter (konkurrensskadeavgift) på drygt nio miljoner kronor. Beloppen fördelar sig på detta sätt: Däckia 4 397 000 kronor och Euromaster 4 745 000 kronor.
Läs hela stämningsansökan på www.konkurrensverket.se

Källa: Konkurrensverket

Psykoprofylax minskar risk för akut kejsarsnitt

Ny forskning som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet visar att psykoprofylax kan hjälpa förlossningsrädda män. I avhandlingen som läggs fram den 12 november visar man också att psykoprofylax inte påverkar upplevelsen av förlossningen generellt hos varken kvinnor eller män, men att den faktiska användningen av psykoprofylax under förlossningen ser ut att minska risken för akut kejsarsnitt.
Praktisk förlossningsförberedelse erbjuds vid 70 procent av alla mödravårdcentraler i Sverige idag, något som ofta innebär förberedande psykoprofylax. Malin Bergström, doktorand vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet, har i tidigare studier visat att det inte finns något samband mellan psykoprofylaxträning innan förlossning och kvinnor och mäns upplevelser av själva förlossningen, användning av epiduralbedövning eller förlossningens förlopp. Men nu visar hon att de som däremot blir hjälpta av psykoprofylax är förlossningsrädda män.
– Det här är en ny grupp som faktiskt kan bli hjälpta av psykoprofylax och det är viktigt att uppmärksamma. De här männen hamnar lätt i skymundan och får de ingen hjälp är risken stor att de inte berättar för någon om sin rädsla och förutom att det påverkar dem själva kan det även påverka både relationen till mamman och barnet, säger Malin Bergström.
För att kategorisera män som rädda eller inte rädda fick männen beskriva sina känslor i mitten av graviditeten. Samma instrument som tidigare använts på förlossningsrädda kvinnor användes i studien, men innehållet hade anpassats till männens situation. I instrumentet fanns totalt 25 frågor och påståenden om känslor och tankar inför förlossningen. Av de totalt 762 män som svarade på enkäten kategoriserades 83 som rädda, vilket motsvarar ungefär 11 procent.

– Det är en betydande andel av männen som är rädda. Vår studie visar att de här männen också hade högre generell oro under graviditeten och att de i lägre utsträckning trodde att de skulle bli bra föräldrar, berättar Malin Bergström.
Män som led av förlossningsrädsla under graviditeten upplevde oftare förlossningen som mer skrämmande än män utan sådan rädsla. Föräldrautbildningen med psykoprofylax påverkade dock förlossningsupplevelsen positivt.
– Genom strukturerade övningar och samtal får de reda på hur kvinnan vill ha det under förlossningen och hur de kan hjälpa till på bästa sätt. De blir mer förberedda inför förlossningen och det minskar antagligen deras rädsla och oro, säger Malin Bergström.
I sin forskning visar hon också att var tredje förlossningsrädd man också har en kvinna som är rädd. En sårbar grupp som i värsta fall drar ned varandra, säger hon och poängterar hur viktigt det är att modern föräldrautbildning riktar sig till dem som mest behöver det – så ser det inte alltid ut idag.
– Idag är psykoprofylax ett oerhört populärt inslag i föräldrautbildningen. Men vår forskning har visat att den inte har några positiva effekter för det stora flertalet. Tvärtom riskerar man att förstärka det mönster som redan finns av att inte nå socialt utsatta grupper, eftersom psykoprofylax är mest populärt bland de socialt välsituerade. Men människor har olika behov, det visar bland annat min forskning. Och för pappor som är rädda inför förlossningen kan den metoden passa bra, säger Malin Bergström.
Läs hela avhandlingen: http://diss.kib.ki.se/2010/978-91-7457-052-6/
Källa: Karolinska institutet

Lägre risk för utlandsfödda att bryta höften

Utlandsfödda svenskar löper mindre risk att bryta höften än svenskfödda. Det visar en studie vid Geriatriskt utvecklingscentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
I jämförelsen ingår drygt 320 000 svenskfödda och 307 000 utlandsfödda människor. 22 000 av dessa personer fick en höftfraktur under åren 1987 till och med 1999.
De som var födda i Finland och Tyskland hade 24 procent lägre risk att drabbas av en höftfraktur än en svenskfödd. Men lägst risk av alla löpte de som kom från Centraleuropa, framförallt forna Jugoslavien.
Varför det är så kan forskarnas inte säga. Framförallt inte när det gäller varför Finland ligger under den svenska risken. Här har vi har ungefär samma kostvanor, samma motionsvanor, utsätts för nästan samma solstrålning och har en viss övervikt. Det senare kan skydda mot benfrakturer.
De människor som ursprungligen kommer från Centraleuropa har haft andra kostvanor, annan fysisk aktivitet än de stillasittande svenskarna. De har någon övervikt och en viss genetisk variation i förmågan att ta till sig D-vitaminer kan inte uteslutas.
Det är idag känt att det finns en genetisk variation i D vitaminreceptorer som påverkar aktivitet och effekt av D vitamin.
Fördelen av att vara utlandsfödd avtog med tiden.
Forskarna fann även att de utlandsfödda levde i genomsnitt två år kortare än de svenskfödda. De sökte mindre ofta vård under sitt sista levnadsår och hade kortare vårdtider.
Källa: Skånes universitetssjukhus

Fler riskgrupper får influensavaccin gratis

Region Skåne har efter rekommendationer från Socialstyrelsen i år utökat den grupp som får influensavaccinering gratis. Sedan tidigare ingår ålderspensionärer, svårt hjärt- och eller lungsjuka, personer med KOL eller nedsatt immunförsvar. Nya riskgrupper är gravida som inte vaccinerade sig mot svininfluensan förra säsongen och personer med någon av följande sjukdomar:
• Instabil sockersjuka (diabetes mellitus)
• Kronisk lever- eller njursvikt
• Astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning)
• Extrem fetma som påverkar andningen (störst risk vid BMI>40)
• Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
• Flerfunktionshinder hos barn.
Beslutet gäller från 1 november 2010.
I gruppen barn och ungdomar 5-14 år är, enligt en undersökning av Smittskyddsinstitutet från i våras, skyddet bra mot svininfluensan A (H1N1) men sämre i gruppen över 65 år. Årets influensa A (H3N2) är av samma typ som Hongkonginfluensan 1968. Det är två år sedan det viruset senast cirkulerade i Sverige och därför väntas många bli sjuka. Det nya vaccinet är komponerat för att ge skydd mot både årets och förra årets influensa.
Källa: Region Skåne och Smittskyddsinstitutet

Ingen nytta för mamma eller barn av fiskolja

Kapslar med omega 3-fettsyror hade ingen effekt vare sig för nyblivna mammor eller deras barn, enligt en ny studie från Australien. Drygt 2 000 gravida kvinnor tog dagliga kapsar av antingen omega 3 eller vegetabilisk olja. Tidigare studier har pekat på att högt intag av fiskoljan under gravidiet skyddar mammor mot depression efter förlossningen och ger smartare barn. I den aktuella studien såg forskarna ingen skillnad mellan grupperna.
Källa: Dagens Medicin

Yogaandning sänker blodtrycket

Svenska patienter har testat en apparat som lärde dem att andas långsamt, som under yogaträning, och sänkte blodtrycket. Effekten efter femton månader motsvarar en låg dos blodtryckssänkande medicin. 90 personer deltog i studien som gjordes vid Göteborgs universitet. Hälften tränade andning och hälften lyssnade på lugn musik. De övade/lyssnade en kvart om dagen, tre dagar i veckan. Även de som lyssnade på musik sänkte blodtrycket men inte lika mycket.
Källa: Dagens Medicin

Kultur som medicin

Finska Turku som blir europeisk kulturhuvudstad 2011 erbjuder sina invånare kultur som medicin. 5 500 gratisbiljetter ska delas ut till kulturevenemang under nästa år. Läkarna uppmanas tänka över om kultur kan göra nytta för deras patienter som komplement eller alternativ till konventionell medicin.
Patienterna kan välja mellan ett 50-tal föreställningar som varierar mellan allt från Cirkus Dracula till Bröderna Karamazov.
Turku delar nästa år uppdraget som kulturhuvudstad med Tallinn i Estland.

Källa: PS Newswire

Östervångskolans elever flyttar till Tunaskolan

Specialundervisning för elever med hörselnedsättning flyttar från Östervångskolan i Lund till Tunaskolan, några kvarter därifrån. Östervångskolans lokaler har blivit för ålderdomliga.

Huvudman för Östervångsskolan är Specialpedagogiska skolmyndigheten, som efter utredning beslutat sig för att flytta skolans verksamhet.

- Vi har utrett utvecklingsmöjligheterna för verksamheten vid Östervångsskolan och kommit fram till att det bästa valet är just att flytta till en nybyggd fastighet i anslutning till en befintlig kommunal grundskola i Lund, säger Christer Fleur, re-gionchef i Specialpedagogiska skolmyndighetens södra region i ett pressmeddelande.

Diskussioner har under en längre tid förts med Lunds kommun om möjligheterna att förlägga undervisningen i anslutning till någon av kommunens skolor och valet har fallit på Tunaskolan. Planeringen är att Östervångsskolans verksamhet ska flytta in i en nybyggd fastighet i anslutning till eller integrerat med Tunaskolan. Målsättningen är att detta sker höstterminen 2013 eller 2014. Fram till dess fort-sätter Östervångsskolans verksamhet i nuvarande lokaler.

Östervångsskolan har en mer än hundraårig tradition som skola för elever som är döva eller har hörselnedsättning. Det är dock en gammal och K-märkt byggnad, som inte längre fullt ut klarar de hörseltekniska och visuella krav som dagens un-dervisning kräver

Mobbning största oron för amerikanska föräldrar

Nästan var tredje amerikansk tonårsförälder oroar sig mer för att deras barn mobbas, i verkligheten eller på internet, än att de råkar ut för misshandel och olyckor eller tar livet av sig.
Det visar en undersökning av vårdföretaget Care.com, publicerad på PR Newswire.
Kidnappning som förr var amerikanska föräldrars värsta mardröm har nu passerats av mobbning. Var fjärde förälder uppger i undersökningen att de övervakar sina barns kommunikation i mobilen och på internet och att de varnar barnen för riskerna med mobbning.
Nästan två av tre föräldrar anser att ökad användning av sociala medier och våldsamma videospel leder till att barn beter sig sämre. Mer än var tredje förälder säger att de har uppmanat ledningen för sina barns skolor att starta antimobbningsprogram.

Ny kunskap om demens

Region Skåne ska få ett centrum för kunskap om demens. Avsikten är att sprida kunskap om demenssjukdomar och vård av demenssjuka till hela regionen. Nu fungerar det utmärkt på en del ställen och sämre på andra.
- Det är viktigt att demenssjukdomar upptäcks tidigt eftersom det finns bra bromsmediciner som gör att man kan leva frisk förhållandevis länge, säger regionråd Gilbert Tribo (fp) ordförande för Närsjukvårdsberedningen.
För att lyckas med det krävs att det finns minnesmottagningar i alla delar av Skåne, där misstankar om demens kan undersökas.
- Nu har vi minnesmottagningar i alla delar av Skåne men det räcker inte. Det krävs även bra samarbete mellan primärvården och minnesmottagningarna, så att patienterna kommer rätt, säger Gilbert Tribo.
Samarbetet mellan primärvården och minnesmottagningarna är bra i Malmö och i nordöstra Skåne men behöver blir bättre på andra ställen.
- Sämst har det varit i nordvästra Skåne, säger Gilbert Tribo.
Det kunskapscentrum som Region Skåne nu har beslutat om får i uppdrag följa utvecklingen på området även utanför Skåne och se till att nya rön sprids i regionen. Centrumet ska placeras vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och finansieras i år med en miljon kronor. Till minnesmottagningarna har tidigare anslagits cirka 13 miljoner kronor.

Kinhult ersätter Swanstein i regionstyrelsen

Moderaterna stuvar om i ledningen för Region Skåne. Förre ordföranden för regionstyrelsen Jerker Swanstein ger plats för Pia Kinhult som nomineras till posten av sitt parti. Jerker Swanstein har inte kandiderat till någon annan ledande förtroendepost i regionen. Man han har kvar sin plats i regionfullmäktige. Till posterna som ordförande och vice ordförande i regionfullmäktige nomineras Annika Annerby Jansson och Thomas Lantz.

Turistbiljett nytt i den skånska lokaltrafiken

Regionstyrelsen vill införa en turistbiljett nästa år för att locka besökare i Skåne till lokaltrafiken. Besökarna ska kunna välja mellan en endagsbiljett och en tredagarsbiljett för stadstrafik respektive resor i hela Skåne. Försäljningen ska börja efter årsskiftet, om regionfullmäktige klubbar beslutet. De priser som föreslås är för stadsbiljett med ”omland” en dag 65 kronor och tre dagar 165 kronor. För hela regionen kostar en endagsbiljett 195 kronor och en tredagarsbiljett 395 kronor.

Vård av demenssjuka anpassas till individen

Nio av tio demenssjuka får beteendestörningar som orsakar stort lidande för dem själva och som personalen har svårt att hantera. Lösningen blir för det mesta lugnande medicin.
Men den går på tvärs mot Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Enligt dessa ska orsakerna till beteendestörningen först utredas och miljön förbättras. Om detta inte hjälper kan medicin eventuellt prövas under kortare tid.
Den första utvärderingen av ett omvårdnadsprojekt för beteendestörningar inom demensvården i Skåne tyder på att behovet av lugnande läkemedel minskar när riktlinjerna följs. Projektet som leds från Kliniken för kognitiv medicin vid Skånes Universitetssjukhus i Lund handleder personalen i att förstå och möta de demenssjukas individuella behov.
- Det betyder att personalen måste känna till personens livsberättelse och leva sig in i och bekräfta personens upplevelse av den egna verkligheten, säger vårdutvecklare Kerstin Ring, en av projektledarna.
Hon och kollegan Maria Lindberg har efter norsk modell utarbetat en strukturerad metod som hjälper personalen att se och analysera händelser som ligger bakom beteendestörningen.
- Beteendet kan vara ett sätt för personen att uttrycka sig som personalen har svårt att tolka, säger Kerstin Ring.
Situationer och sammanhang där störningen uppträder skrivs ner under tre dygn på ett schema som sedan under handledning från vårdutvecklare på kliniken i Lund gås igenom med vårdtagarens kontaktpersoner, sjuksköterska och enhetschef. Motsvarande schema fylls i för situationer där de demenssjuka visar att de trivs. Genomgången av schemana mynnar ut i en individuell omvårdnadsplan för såväl problem som trivsel. Omvårdnadsplanen utvärderas efter några veckor.
- Kan personalen öka trivseln innebär det automatiskt att beteendestörningarna minskar i omfattning, säger Kerstin Ring.
Hon understryker vikten av att både sjuksköterskan och enhetschefen delar i projektarbetet för att ge kraft åt det nya sättet att arbeta.
Under de första två åren har ett 20-tal demensboenden i Lund och Landkrona deltagit med tillsammans 29 vårdtagare. Under hösten utvidgas projektet till boenden i Hörby och Lomma för att på sikt omfatta hela mellersta Skåne.
En första utvärdering via en enkät (som omfattar 25 av de 29 vårdtagarna) visar att problembeteendet har minskat hos samtliga vårdtagare eller upphört helt och att trivseln har ökat. Personalen uppger att de kan mer om personerna bakom sjukdomen och förstår dem bättre. De tycker också att samarbetet inom boendet har ökat, att miljön har blivit lugnare och mer tillåtande. Även stressen har minskat. Kerstin Ring:
- Vi hade inte någon specifik fråga om lugnande läkemedel men vi hör från boendena att behovet minskar.

Fotnot: Projektet ”Specifik omvårdnad vid demenssjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom” finansieras av Socialstyrelsen med 400 000 kronor per år under tre år.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom


Beteendestörningar kan vara:
verbalt störande
rastlöst vandrande och plockande
ständigt kontaktsökande
ohämmat beteende, även av sexuell art
fysisk aggressivitet

Problem orsakas av:
avvisning och begränsning, tillrättavisning
privat gräns överskrids
bristande kommunikation
frustration över att inte klara vardagen
oro i omgivningen

Trivseln ökar av:
att bli förstådd och accepterad
få beröm och komplimanger
ha en rofylld miljö
umgås med personalen i enrum
få sömn och vila efter behov

Vad personalen gör annorlunda:
Ger omedelbar uppmärksamhet, finns i närheten själsligt och kroppsligt.
Låter den sjuka komma ur en svår situation med hedern i behåll
Pratar om gamla tider, lever sig in i den demenssjukes verklighet
Tar vara på glädje i stunden
Låter de demenssjuka delta i vardagliga sysslor


Artikeln har varit publicerad i Sydsvenskan.

Vård med kärlek och omtanke

På Solbackens demensboende i Landskrona tas de gamla på stort allvar. Vården styrs numera efter individuella behov, inte efter stelbenta rutiner eller personalens krav på bekvämlighet. Trivseln har ökat och behovet av lugnande medel har minskat.
Stina skrek av smärta efter sin höftoperation. Tre sjuksköterskor på rehabiliteringen försäkrade oroliga anhöriga att det var normalt att ha ont efter operationen. När Stina kom till Solbacken skickades hon omgående till röntgen som visade att spiken hade gett med sig.
- Det var inte normalt att ha så ont, konstaterar brorsdottern Inger Nilsson, djupt tacksam över att hennes faster har fått det bra. Hon besöker Solbacken var och varannan dag och har bara gott att säga om vården på avdelningen för demenssjuka.
Solbacken är det första av 20 demensboenden i Lund och Landskrona som slutfört sitt deltagande i ett utvecklingsprojekt för vård av demenssjuka med beteendestörningar. Ledstjärnan är att öka trivseln för de boende och i första hand lösa problem med omtanke och kreativitet i stället för med lugnande medicin.
Ett konkret resultat på Solbackens demensboende är att behovsmedicinering med psykofarmaka nästan har upphört. Behovsmedicinering tas till akut när en boende blir orolig.
- På ett år har vi bara gjort det två gånger, berättar sjuksköterskan Rainer Savander.
Som en följd har även fallolyckorna minskat markant.
- Förut var det en i vecka som gick och ramlade. Nu händer det sällan, säger Dorota Drwiega, undersköterska.
Ingen spänns heller fast i bälte längre.
När vårdutvecklarna från Kliniken för kognitiv medicin i Lund, som leder projektet, först frågade om Solbacken ville vara med, fick de nej. När de återkom för två år sedan togs de emot med öppna armar.
- Erbjudandet kändes som en lottovinst, berättar Rainer Savander som tillsammans med den nya enhetschefen Margareta Leo-Hoffman redan hade börjat prata om att ändra vården efter samma synsätt som projektet hade.
Personal som inte ville byta perspektiv slutade självmant eller fick flytta till en annan arbetsplats.
- Här fanns många starka personer innan och ingen samsyn. Nu ställde vi krav på samarbete, säger Rainer Savander.
Personalen lägger numera prestige och konkurrenstänkande åt sidan och ber varandra om hjälp när de behöver.
- Om jag har en dålig dag, ser de gamla det på mitt kroppsspråk och blir oroliga. Då är det bättre att en kollega tar över, säger undersköterskan Ingrid Dimmer.
Förändringen på Solbackens demensboende beskrivs som skillnad mellan natt och dag. Där personalen förr såg problem ser de nu möjligheter. Vardagen har gått från kaos till lugn och ro. Och gett vinst åt alla.
Nyckel till framgången är förståelse och respekt för den gamlas personligheter och tidigare liv, där information från anhöriga är ovärderlig. I stället för tillrättavisningar och förbud möts de boende av vänlighet och uppmuntran.
På Solbacken är det rätt att läsa tidning, spela kort, sitta och prata eller leka med i den värld där de gamla för tillfället befinner sig.
- Förr kunde det heta att vi smet från jobbet när vi ägnade tid åt dem, berättar Christina Paci.
Hon är kontaktperson för en dam som behöver mycket uppmärksamhet. Den gamla kvinnan gick ofta ut i köket och tog vatten.
- Vi tyckte att hon drack väldigt mycket och när vi mätte visade det sig att hon fick i sig sju och en halv liter om dagen.
Personalen förklarade att så mycket vatten inte är nyttigt och hälsar henne i stället välkommen på fika i köket när hon stiger upp före frukost. Det är hon fullt nöjd med. Hela dagen.

Fotnot. Stina är ett påhittat namn.

Solbacken
Solbacken är ett kommunalt äldreboende för 39 boende på fyra avdelningar. Avdelning fyra är enbart för demenssjuka men det finns många även på andra avdelningar.


Artikeln har varit publicerad i Sydsvenskan

Ny medicin kan halvera strokeskador

En ny medicin mot stroke lovar att minska skadorna med hälften. Medlet som har utvecklats vid Lunds universitet kan vara klart hösten 2010.
- Neurokirurgerna är mycket entusiastiska och det är jag också, säger professorn i medicin Lars Edvinsson, som har tagit fram läkemedlet.
En stroke är antingen en blodpropp eller en blödning i hjärnan. I 85 procent av fallen gör det sig om en blodpropp.
Propplösande medel är effektiva om patienten kommer in i tid. Läkarna har tre timmar på sig. Men de flesta strokepatienter kommer för sent. Symtomen är inte lika tydliga som vid en hjärtinfarkt och inte alltid typiska ensidiga förlamningar.
Över tusen mediciner har utvecklats för att på olika sätt skydda hjärnans vävnader.
- De har inte haft någon effekt, säger Lars Edvinsson.
Själv har han siktat in sig på hur blodkärlen utanför området för den ursprungliga proppen eller blödningen (penumbra) i många fall reagerar. De drar ihop sig för att förhindra en större blödning. När blodförsörjningen stryps dör nervcellerna och följderna för patienterna kan bli mycket svåra, även dödliga.
- Reaktionen kommer några dagar efter den första händelsen, när patienten ser ut att ha hämtat sig, berättar Lars Edvinsson.
Hans läkemedel griper in i processen så att blodcirkulationen i penumbran hålls uppe och förhindrar att hjärnvävnad skadas.
Djurförsöken ser så lovande ut att medlet snart ska prövas på tio strokepatienter, alla med blödningar. Hos djuren har skadorna minskat med 50-60 procent.
Lars Edvinsson:
- Blödningar ger alltid svåra skador; hos patienter med blodpropp är variationen mycket större och därför är det inte etiskt försvarbart att pröva medlet på dem nu.

Nytt medel på gång mot långdragna förlossningar

Drygt var tionde förlossning tar längre tid än normalt åtta timmar. Det beror på att livmodern inte dras samman och/eller att livmodertappen inte mjukas upp. Forskare vid Lunds universitet tar fram ett läkemedel som råder bot på båda problemen.
För att ett fullgånget foster ska födas krävs dels att livmodern driver på och att livmodertappen mjukas upp, så att barnet kan komma ut. Inför förlossningen anpassar sig den blivande mammans kropp naturligt inför detta. Men hos tio till femton procent blir det problem.
Det kroppsegna hormonet oxytocin ges idag till gravida med inga eller svaga sammandragningar. Men det hjälper inte om livmodertappen inte mjukas upp.
- Livmodertappen består normalt av bindväv som bryts ner inför förlossningen för att släppa ut barnet och det är denna nedbrytning som ibland inte fungerar, berättar professor Anders Malmström.
Den enda lösningen är ofta akut kejsarsnitt.
- Men kejsarsnitt är inte bra, vare sig för mamman eller barnet, säger Anders Malmström.
Hans doktorand Anna Åkerud har i sina studier bland annat visat att gravida som fick heparin för att undvika blodpropp hade snabbare förlossningar än de som inte fick heparin. En kombination av heparin och oxytocin ökade sammandragningarna i livmodern.
Heparin kan inte ges till friska kvinnor eftersom det skulle öka risken för blödningar. Därför utvecklades en variant av ämnet med liten effekt på blodets levringsförmåga. Medlet som har patenterats under namnet Tafoxiparin har testats på 189 kvinnor med lovande resultat.
De flesta förlossningarna kortades till under tolv timmar och inga nyfödda drabbades av syrebrist, som annars är en risk när de blir mycket utdragna.
Nu ska nya studier göras för att säkra de första resultaten.
Arbetet med det nya läkemedlet har hittills tagit 25 år.
Anders Malmström:
- Det är mycket svårt att få fram forskningspengar till det här området och arbetet försvåras dessutom av att vi inte kan göra djurförsök. I det här fallet fungerar inte människor likadant som andra djur.

Skruvad magsårsbakterie framgångsrik kolonisatör

Magsårsbakterien helikobakter pylori ser ut som en korkskruv. Formen förklarar varför bakterien är så bra på att slå rot i magsäcken.
Forskare har i åratal misstänkt att bakteriens skruvade form har att göra med att den trivs och frodas i magsäckens syrarika slemhinna. Nu anses hypotesen bevisad av forskare vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i Seattle.
De har identifierat en grupp av fyra proteiner som bildar bakteriens karaktäristiska form. När bakterien berövas proteinerna tappar den förmågan att fästa och orsaka inflammation i magslemhinnan. Den förlorade förmågan beror på att de inte längre kan skruva sig.
Försöken har gjorts på möss.
De fyra proteinerna finns också hos de bakterier som orsakar kolera och campylobakter jejuni (som också orsakar diarré). Forskarna tror därför att både helikobakter pylori och andra sjukdomar orsakade av bakterier som liknar dessa skulle kunna behandlas med nya läkemedel.
Helikobakter pylori är en svårbehandlad bakterie. Vaccin saknas och den antibiotikabehandling som ges idag försvagas i takt med att motståndskraft mot antibiotikan ökar.
Helikobakter pylori koloniserar magsäcken hos hälften av jordens befolkning och orsakar kronisk inflammation. Bakterien är smittsam men den exakta smittvägen är inte känd. Mer än 80 procent av bärarna förblir friska, tio till femton procent utvecklar magsår och/eller cancer. Cirka 70 procent av cancer i magsäcken kopplas till bakterien.
Den vetenskapliga artikeln publicerades 28 maj i Cell.
Källa: Prnewswire

Även demenssjuka behöver sitt jag

Det normala åldrandet ger tid och tillfälle åt människan att reflektera över sitt liv och förbereda sig för döden. På så sätt når hon mognad, ro och visdom. Vägen dit får ta den tid den tar.
Demenssjuka har samma behov att komma till ro men processen måste forceras. De vet inte hur många år de har kvar, när diagnosen ställs. Om det är fyra eller tjugo.
- Idag kommer patienterna tidigare och är inte så sjuka när de får sin diagnos. De kan sätta ord på sina känslor, säger Marie Sjöberg-Altemani, neuropsykolog och leg psykoterapeut vid kliniken för Kognitiv medicin på Skånes universitetsjukhus i Lund.
Trots att fler blir öppna med att de har en demenssjukdom skäms många patienter och anhöriga fortfarande över diagnosen. Skräcken är stor för vad den hotar att göra med de drabbades minne och identitet.
Ändå verkar de flesta klara av krisen med goda samtalspartners hemma eller i sjukvården.
- När de accepterar vad som hänt kan de börja försona sig med sitt öde och göra det bästa av sitt liv, säger Marie Sjöberg.
De som har svårast hänvisas till henne för att få mer hjälp att hantera sorgen.
Hon har i efterhand analyserat en del av samtalen för att ta reda på vilka tankar och känslor de sjuka har, vad som är viktigt för dem.
I analysen finns även samtal med patienter som har en lindrigare minnesstörning och anhöriga till demenssjuka, sammanlagt rör det sig om 55 personer. Av dem är tolv demenssjuka.
- Vi har bra kunskaper om vad som händer biologiskt vid demens men lite om vad som händer med själen. Ytterst få svenska terapeuter arbetar med äldre människor, bara ett hundratal. De som behandlar demenssjuka är kanske bara en handfull.
Marie Sjöbergs analys visar att de demenssjuka värnar om sina närstående och vill försonas med dem innan de skiljs. De pratar om andra sjukdomar, om glömska, vad jobbet har betytt, om sorg, utsatthet, självkritik, föräldraskap och ett behov av att göra upp med det förflutna.
Marie Sjöberg understryker att terapi med demenssjuka inte skiljer sig från annan terapi. Varje samtal utgår från individen.
- Äldrevården har en tendens att behandla alla som om de var likadana. Det är de inte. Även den som har demens behöver sitt jag.
Förmågorna försvinner inte heller genast, så det finns tid i vården att fånga upp de sjukas behov av att prata. När orden försvinner behövs uttolkare som förstår och kan förmedla ordlösa budskap.
-När de sjuka inte längre kan berätta, är det ännu viktigare än förut att vårdarna känner till deras livshistoria och att omsorgen är trygg.

Simone de Beauvoir i sin bok ”Ålderdomen”:
” Livet äger värde så länge andras liv har värde för oss, genom kärlek och vänskap, genom att vi blir upprörda och hyser medkänsla – då finns det ännu skäl för oss att handla eller tala.”

Publicerad i Sydsvenskan

Cancerbehandling hos barn kan ge brist på testosteron

Nästan en fjärdedel av de män som behandlats för barncancer i sin ungdom får brist på det manliga könshormonet testosteron. Bristen kan motverkas genom hormontillskott, om bara problemet uppmärksammas. Det sker dock alltför sällan, visar en ny doktorsavhandling vid Lunds universitet. Testosteronbrist påverkar inte bara sexdriften: den kan på längre sikt leda till både depression, minskad muskelstyrka, benskörhet, typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.
–Om en ung man kommer till vårdcentralen och klagar över dålig sexlust och nedstämdhet, så förklarar man kanske detta med de psykiska sviterna av den cancer han haft som yngre. I själva verket kan det alltså handla om en hormonminskning som är möjlig att åtgärda, säger läkaren Patrik Romerius som har gjort avhandlingen.I en av sina studier har han undersökt 150 män som behandlats för leukemi och andra former av cancer före vuxen ålder. 33 av dem visade sig ha testosteronbrist, men i bara 4 fall hade detta uppmärksammats. Patrik Romerius tror att skälet är att detta på sätt och vis är en ny patientgrupp.
– För bara några årtionden sedan var det mycket få barncancerpatienter som alls överlevde. Nu klarar sig nästan fyra av fem på grund av bättre diagnos- och behandlingsmetoder. Men det är först nu som de stora grupperna barncanceröverlevare kommit upp i den ålder där behandlingens följdverkningar börjar visa sig, säger han.
Majoriteten av de f d patienterna med hormonbrist var också sterila eftersom deras spermieproduktion slagits ut av cancerbehandlingen. Unga män i och efter puberteten kan före cancerbehandlingen lämna spermieprov som fryses ner och sparas, men pojkar före puberteten har inga spermier. Där är den enda möjligheten att ta ut testikelvävnad och spara för framtiden. Idag är det inte möjligt att utvinna spermier ur sådan vävnad, men det har gjorts i djurförsök och kan bli möjligt hos människor längre fram.
Att ta ut testikelvävnad innebär dock en särskild operation före själva cancerbehandlingen, alltså en extra påfrestning för den unga cancerpatienten. Här har forskargruppen tagit fram en genetisk markör som gör det möjligt att genom ett enkelt blodprov urskilja vilka av patienterna som löper störst risk att helt förlora sin spermieproduktion, och därför bör erbjudas denna operation.
Källa: Lunds universitet

Lag föreslås för vaccinationsprogram

Regeringen ska besluta om nationella vaccinationsprogram enligt lagstadgade kriterier. Ett hälsodataregister för vaccinationer inrättas hos Smittskyddsinstitutet. Det är några huvudpunkter i Vaccinutredningens betänkande, Ny ordning för nationella vaccinationsprogram (SOU 2010:39), som idag överlämnas till folkhälsominister Maria Larsson.

Vaccinationer är historiskt det mest kostnadseffektiva sättet att förebygga sjukdom. Nu introduceras nya vacciner för första gången på länge. De är dyrare än de tidigare använda. Hälsoeffekter och kostnadsbesparingar är inte lika tydliga som för äldre vacciner mot till exempel mässling och polio. Idag beslutar Socialstyrelsen om vaccinationsprogram, som ger stora kostnader i både staten, kommunerna och landstingen. Det finns dock inga regler om vad som krävs för att ett nytt vaccin ska tas in i ett vaccinationsprogram.

- Det är inte rimligt att en enskild myndighet ska besluta om stora utgif-ter och arbetskrävande insatser i stat, kommuner och landsting. Det finns behov att förtydliga ansvaret för kostnader och genomförande av vaccinationsprogram, säger regeringens särskilde utredare Bo Jonsson.

Utredningen föreslår därför en lag om nationella vaccinationsprogram. I lagen anges vad som ska krävas för att en ny vaccination ska kunna införas. Vidare anges att regeringen ska bestämma vilka sjukdomar som vaccinationsprogrammens ska omfatta. Dessutom föreslås att vaccinerna ska upphandlas och betalas av staten och att vaccinationer ska registreras i ett lagreglerat hälsodataregister.
Källa: Statens offentliga utredningar

Resistens för antibiotika förvärrades under 2009

​​Situationen med antibiotikaresistenta bakterier fortsätter totalt sett att förvärras. Det gäller särskilt ökningen av gramnegativa tarmbakterier som producerar ESBL. Totalt rapporterades 3 754 fall av ESBL under 2009. Vid jämförelse mellan andra halvåret 2009 med samma period 2008 noterades en 27-procentig ökning. Det visar statistik från Smittskyddsinstitutets (SMI) och Stramas årsrapport. Swedres 2009.
- Detta är en oroväckande utveckling bland annat för att det råder en allvarlig brist på nya antibiotika som kan användas mot dessa gramnegativa bakterier. Behandlingsalternativen är få, säger Barbro Olsson Liljequist, chefsmikrobiolog på Smittskyddsinstitutet.
För tredje året i rad rapporteras även fall i Sverige av multiresistenta ESBL-bildande bakterier som är resistenta mot karbapenemer. Karbapenemer är en av de få antibiotikagrupper som finns kvar som är verksamma mot denna typ av bakterier. Under 2009 anmäldes 3 fall av karbapenemresistens. I samtliga dessa fall fanns en bakomliggande historia med sjukvård i södra Europa. Totalt hittills i Sverige handlar det om 13 fall med olika typer av karbapenemresistens.
Minskad antibiotikaanvändning
Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken för uppkomst och spridning av resistenta bakterier. En ljuspunkt är därför att antibiotikaförskrivningen i öppenvården minskade markant med 7,4 procent under 2009. Fortfarande varierar dock antibiotikaanvändningen stort mellan olika län i Sverige.
- Det är positivt att förbrukningen minskade under 2009. Ökningen av resistenta bakterier understryker vikten av att inte använda antibiotika i onödan. Dessutom måste det satsas ännu mer på hygienrutiner och det måste finnas kapacitet i sjukvården för att kunna hantera den ökade resistensen genom exempelvis tillgång till enkelrum, säger Otto Cars, ordförande i Strama.
Vanligt med upprepade kurer till barn
Störst minskning sågs hos barn (0-6) år där förskrivningen i öppenvård sjönk med 17, 2 procent. En analys som Socialstyrelsen gjort visar dock att det är vanligt att barn får upprepade antibiotikakurer. Vart tionde recept på luftvägsantibiotika till barn (0-6 år) återföljs av en ny kur inom 14 dagar. Detta kan ha flera orsaker som exempelvis problem för barnen att ta medicinen på avsett vis.
Rapporten finns tillgänglig på Stramas och Smittskyddsinstitutets webbplatser. I rapporten återges statistik över antibiotikaförbrukningen från län och kommuner i Sverige samt nationella och länsvisa data över antibiotikaresistens. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) publicerar SVARM-rapporten med uppgifter om användningen av antibiotika och antibiotikaresistens för djur.
Källa: Strama som arbetar på uppdrag av regeringen för att bevara antibiotika som effektiva läkemedel vid bakteriella infektioner. För mer information se: www.strama.se

Fler smärtreceptorer vid smärta i käkmusklerna

En stor del av den vuxna befolkningen lider av långvarig muskelsmärta. Hos ungefär hälften sitter smärtan i ansiktet och käkarna. Mellan tio och femton procent är drabbade, flest kvinnor. Förutom smärta och ömhet i käkmusklerna har de ofta huvudvärk och svårt att gapa.
Orsakerna är inte helt utredda och man vet inte heller varför kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. En tänkbar förklaring är att långvarig käkmuskelsmärta beror på stress i kombination med tandgnissling. Det kan leda till att muskelvävnaden överbelastas och orsaka syrebrist till följd av otillräcklig blodcirkulation. Detta kan i sin tur frigöra inflammationsframkallande substanser, till exempel serotonin, som kan aktivera smärtreceptorer (5-HT3 receptorer). Blockering av dessa receptorer har i tidigare studier visats reducera smärta och ömhet hos patienter med fibromyalgi.
En ny doktorsavhandling vid Karolinska institutet visar att värken beror på att antalet smärtreceptorer i tuggmusklerna är ökade och att kvinnor har fler smärtreceptorer än män. Det är oklart om smärtreceptorer är en följd av smärtan i käkmusklerna eller om de orsakar den.
Avhandlingen visar också att smärtreceptorer kan blockeras med läkemedlet granisetron. Blockaden minskar muskelsmärtan och ökar smärttröskeln för tryck (ett mått på ömhet). I båda fallen var effekten dock sämre hos kvinnor än hos män.
Idag behandlas käkmuskelsmärta bland annat med bettskena och avslappnings- och rörelse-övningar, men alla patienter blir inte bra. Tandläkaren Nikolaos Christidis som gjort avhandlingen tror att granisetron eventuellt kan bli en kompletterande behandling.
Källa: Karolinska institutet.

Träning bäddar för kärlek

Det är lätt att bli förälskad på gym. Själva träningen underlättar för starka känslor. Inte ens en kronprinsessa slipper undan när hjärtat slår och pulsen höjs. Personliga tränare står mitt i skottlinjen.

Förälskelser orsakas av kemiska reaktioner i hjärnan och det är i hjärnan som kärleken har sin hemvist, inte i hjärtat. Det bara känns så.
Redan de gamla grekerna visste att känslor upplevs genom hjärnan.
Den första förälskelsen är ett rus med samma symtom som sjukliga beteendestörningar. Omdömet är uruselt. Abstinensen är svår och längtan efter nya rus följer samma mönster som drog- eller spelberoende.
- Det är inte meningen att vi ska tänka under förälskelsen. Den är en biologisk drivkraft för släktet att föröka sig, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet.
Känslohjärnan är fullt påslagen. Det område i hjärnan som manar oss att ta det lugnt växlas ner och det som stimulerar risktagande växlas upp. Belöningssystemet duschas av dopamin och andra signalämnen som höjer lusten och skapar behov av ständigt nya kickar.
- Vi vill ge efter, det är inget konstigt i det, säger Åke Pålshammar.
Att stå emot kan vara svårt nog i en oromantisk fikahörna på jobbet när vibbarna är rätt. I andra, pulshöjande, omständigheter är det nästan omöjligt att inte falla pladask. När hjärtat slår lite extra höjs hjärnans vakenhet för vad som är på gång och ökar kraften i känslorna. Det gäller också andra känslor som rädsla och ilska.
Spänning är en bra katalysator, liksom musik. Även en metronom som taktfast slår rytmen har samma effekt.
-Gym fungerar likadant, berättar Åke Pålshammar, som hade kronprinsessan i publiken en gång när han pratade om kärlekens kemi.
Så nu vet också hon varför det gick som det gick.
Victoria och Daniel var vuxna när de förälskade sig i varandra och förälskade vuxna är bättre än förälskade tonåringar på att tackla den tillfälliga förlusten av omdömet. Vuxna har erfarenhet att luta sig mot och även mogna frontallober, de som behövs bland annat för att hålla känslor i schack.
- Frontalloberna är inte mogna förrän i 20-25-årsåldern, säger Åke Pålshammar.
Följaktligen lever barn och tonåringar farligare än vuxna. De begriper helt enkelt inte bättre. Förälskade tonåringar riskerar att hamna i dåligt sällskap och förledas till handlingar som går emot deras natur. Sturebymordet är ett tragiskt exempel.
Då är det bra att ta ett steg tillbaka och försöka resonera kallt. Förr eller senare börjar vi ändå se den älskade för den han/hon är, inte som ett omöjligt ideal. Om förälskelsen överlever fasas dopaminet ut och ersätts av myspyshormonet oxytocin som arbetar för en varaktig relation.
Men det är en annan historia.

Robert Broberg: ”Man måste hej, man måste hej, man måste hejda sig, när man ser en tjusig tjej.”

Pascal: ”Hjärtat har sina skäl, som förståndet inte fattar.”

Francis Bacon: ”Det är omöjligt att vara förälskad och klok på samma gång.”

Okänd: ”Guld förblindar många; kärleken förblindar alla.”

Andra kändisar som föll för sina personliga tränare
Madonna, Nicolette Sheridan, Markoolio, Ingemar Stenmark, Julia Roberts, Demi Moore, Stephanie av Monaco.
Publicerad i Sydsvenskan

Medveten närvaro minskar stressen

Psykolog Yvonne Terjestam vid Linnéuniversitetet i Växjö-Kalmar har forskat om barns och ungdomars psykiska hälsa sedan 1990-talet och under tiden sett självkänsla minska och beteendeproblem öka.
- Träning i medveten närvaro minskar stressen och förbättrar elevernas fokus på skolarbetet, säger hon.
Hon är författare till Mindfulness i skolan, en nyutkommen bok om stillhetspedagogiken. Mindfulness betyder medveten närvaro.
- Det finns bara ett par böcker i ämnet och ingen tidigare på svenska. Jag hoppas att min bok kan fungera som en handbok för alla som arbetar med barn och ungdomar, liksom för föräldrar.
Hon tycker det är rätt att börja med de små barnen eftersom de verkar ha en medfödd förmåga att vara i nuet som bör tas tillvara. Men behovet av stillhet är minst lika stort hos de större barnen.
I den nya pedagogiken skiljer forskarna mellan mindless och mindful undervisning. Ett exempel på det förra är följande resultat från ett amerikanskt forskningsprojekt i skolor med generellt höga betyg. Elever i andra klass fick ett problem att lösa: ”På en båt finns det 26 får och 10 getter, Hur gammal är kaptenen?” Åttioåtta procent av eleverna svarade 36. Ingen svarade att problemet var omöjligt att lösa.
Mindful undervisning innebär full fokusering på och reflektion över problemet och då görs inte logiska felslut som i exemplet ovan. Kreativitet och förmåga till inlärning ökar när ungdomar gör stillhetsövningar.
Men sambandet är ännu starkare till minskad stress och oro, bättre självförtroende, trivsel i skolan och relationer mellan eleverna.
- I skolan handlar det mycket om att prestera och det upplever många elever som stressande. Därför fyller Drömmen om det godas metoder en viktig roll i dagens skola, säger speciallärare Mariann Henriksen på Vallhallaskolans högstadium i Oskarshamn.
Hennes arbetslag med fem klasser samarbetade med Yvonne Terjestam i projektet Barn i balans, läsåret 2006-2007. När projektet var slut och Yvonne Terjestam ville testa nya elever, bad de att få fortsätta samarbetet.
- Eleverna har undervisning i stillhet, massage, livssamtal och yoga inom ämnet Livskunskap två gånger i veckan. Niorna som har tränat metoderna sedan årskurs 7 är mycket positiva. Rasterna kan vara ganska stimmiga och eleverna ber ibland om en stunds stillhet inför ett prov för att lugna ner sig och öka koncentrationen.
Till hösten 2010 kommer stillhetspedagogiken att införas i alla nya klasser vid Vallhallaskolan.
Fotnot. Mindfulness i skolan ges ut av Studentlitteratur.
Publicerad i Sydsvenskan

Metoder för stillhet sprids i skolan

Ljudnivån på Armbandets förskola i Norrköping är öronbedövande låg. Ovana besökare kan undra var de 86 barnen egentligen håller hus.
Många års träning med barnen i att stilla sig har skapat en miljö där lugn och ro är lika självklara som stoj och stim. Barnen behöver inte skrika för att göra sig hörda. Personalen mår så bra att de tidigare vanliga långtidssjukskrivningarna helt har upphört.
Armbandets förskola är pionjär inom en pedagogik som lär barn att förstå sambandet mellan inre upplevelser och yttre händelser, och som lär ut metoder för stillhet, koncentration och välbefinnande.
Ann-Kristin Källström Sundgren är chef för skolan. Hon började undervisa personal och barn på Armbandet 1996 och fortsatte 2001 på Kättsätters förskola när hon fick ansvaret även där.
Idag är barnen på de två förskolorna från 3-4-årsåldern vana utövare av qigong, yoga och massage.
- De blir inte bara lugnare, de blir också mer omtänksamma om varandra, berättar Ann-Kristin Källström Sundgren, som aldrig tvivlat på att hon var på rätt väg.
Hennes förskolor ingår i nätverket Drömmen om det goda, som utöver pedagoger består av journalister, psykologer, läkare, sjukgymnaster, terapeuter, företagsledare med flera. Nätverket undervisar i pedagogiken och stöttar forskare som undersöker vad den ger.
Nu har Drömmen om det goda spridits till omkring 100 skolor i Sverige och fått efterföljare i Norge och USA.
- Pedagogiken växer snabbt nu och särskilt i Norrköping, där vi nyligen hade utbildning av lärare. Vi väntade oss 30 personer, det kom 180, säger Anna Bornstein, journalist, författare och initiativtagare till Drömmen om det goda.
I Skåne går utvecklingen trögare. Men några eldsjälar finns även här och hösten 2010 kommer kurser att hållas för lärare i Malmö.


Drömmen om det goda
Drömmen om det goda är en hälso- och fredsmetodik som har utvecklats för att skapa lugn och ro i skolan. Metoderna kan användas på alla stadier från förskola till gymnasium. De bygger på fyra teman, som kan kombineras eller användas var för sig: stillhet (koncentrations- och avslappningsövningar), beröring (massage), reflektion (samtal om existentiella frågor), rörelse (qigong och yoga). http://www.dreamofthegood.org/

Anna Bornstein om när Dalai Lama föreläste i Globen för 8 000 gymnasieelever: ” Han skulle prata i 45 minuter för att inte trötta ut ungdomarna. Han pratade i två timmar och det var så tyst att man kunde ha hört en knappnål falla. Vi hade kunnat fylla Globen flera gånger om"

Publicerad i Sydsvenskan

EU Health Prize

Med artikeln om antibiotikaresistens deltog jag i EU:s första tävling om pris för bästa artikel 2009 om ett hälsoproblem som angår alla i unionen. Jag utsågs i delfinalen till Sveriges finalist i tävlingen. Bilden är från prisceremonin i Bryssel.

Motståndskraftiga bakterier lika stort hot som klimatförändringar

Motståndskraftiga bakterier är ett de värsta hoten mot den globala folkhälsan. För kommande generationer är det är lika allvarligt som förändringen av klimatet.
Redan dödas lika många européer av overksam antibiotika som av trafiken.
- Inte många förstår vidden av problemet, säger Otto Cars, expert på antibiotikaresistens på Smittskyddsinstitutet.

År 1928, för knappt en mansålder sedan, upptäckte engelsmannen Alexander Fleming penicillinet. Bakteriologen lade märke till att en odling av stafylokocker stördes av mögel. Där möglet växte dog bakterierna. Han följde upp sin iakttagelse och såg att mögelsvampen, av arten Penicillum notatum, bet på fler bakterier.
Fleming förstod möjligheterna och skrev en vetenskaplig rapport om sitt fynd 1929. Få uppmärksammade den. Intresset väcktes först tio år senare när kemisterna Chain och Florey förädlade hans mögelsvamp till medicin. De delade 1945 Nobelpriset i medicin med Fleming.
Penicillinet slog igenom under kriget och började sedan massproduceras. Medicinen räddade mirakulöst miljontals människor från sjukdomar som man innan hade dött av: lunginflammation, hjärnhinneinflammation, svåra sårinfektioner, syfilis, gonorré och andra.
Fleming varnade i sin Nobelföreläsning för att bakterier som var känsliga för penicillin lätt kunde göras okänsliga genom att användas fel. Om patienterna fick för liten dos, som inte helt tog död på bakterierna, skulle de utveckla motståndskraft mot penicillinet. Därför skulle medicinen inte släppas till människor som kunde göra fel av okunskap.
- När jag gick som underläkare på sjukhus under 1970-talet fick vi inte ordinera antibiotika utan att fråga överläkarna, berättar Otto Cars.
Penicillinet följdes snart av andra liknande mediciner, som utvanns ur mikroorganismer för att bekämpa andra mikroorganismer. Gruppen kallas antibiotika (anti bios = mot liv).
Ända till 1968 tog läkemedelsföretagen fram nya sorter av antibiotika med nya egenskaper. Sedan kom inga fler, eftersom det inte fanns något ekonomiskt intresse av att fortsätta. Först på 2000-talet går det åter att tjäna pengar på nya antibiotika och nu är det bråttom att ersätta gamla försvagade mediciner.
- Barn dör helt i onödan, även i Sverige, säger Otto Cars.
Ett sent exempel är två nyfödda på Universitetssjukhuset i Huddinge som troligen dog på grund av att det inte fanns verksamma mediciner mot ESBL, multiresistenta tarmbakterier.
Otto Cars är ordförande i Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens), ett nätverk av experter som sedan 1995 arbetar för ansvarsfull användning av antibiotika.
Under hans sakliga och lugna framtoning skymtar frustration och trötthet över hur svårt det är att få gehör för varningarna. Människan har haft ett sagolikt vapen mot svåra sjukdomar och det är nu på väg att glida oss ur händerna. Vi slösar bort gåvan.
- De flesta tycks tro att antibiotika alltid kommer att finnas. De lever i ett globalt självbedrägeri, säger Otto Cars och drar sig till minnes ett uttalande från en känd professor som 1968 sade: ”Det är dags att stänga läroboken om infektionssjukdomar”.
Hotet från motståndskraftiga bakterier handlar inte bara om att inte längre kunna bota infektionssjukdomar. De riskerar att omintetgöra hela den avancerade sjukvård som har byggts upp med cancerbehandling, vård av för tidigt födda barn, transplantationer och andra stora kirurgiska ingrepp.
Alla patienter som är försvagade av andra sjukdomar eller stora operationer blir lätt offer för infektioner.
Det medicinska budskapet är inte svårt att ta till sig. En liten mängd bakterier som står emot antibiotika finns alltid. Så länge tillräckligt många bakterier är känsliga för antibiotika spelar de ingen roll. Men när de känsliga slås ut breder de motståndskraftiga ut sig och tar över.
De känsliga bakterierna slås ut när vi slösar med antibiotika.
Balansen tippades någon gång efter 1968, när nya mediciner inte längre hjälpte läkarna att ligga steget före de snabbt föränderliga bakterierna. De började förlora strider de alltid hade vunnit.
- I början kom förändringen smygande. Nu går den fort, säger Otto Cars.
Sverige är ett föregångsland för det förebyggande arbetet. Strama började som en frivilligorganisation men permanentades av staten 2006. Regeringen ser arbetet som ett prioriterat område och avser att lyfta frågan under sitt ordförandeskap i höst.
Nittio procent av antibiotikan skrivs ut i öppenvården. Det är där överanvändningen ger grogrund för bakterier vi inte vill ha. Läkare agerar snarare efter vad kunden vill ha än efter vad som är klokast.
- Det borde inte vara tillåtet att skriva ut verkningslös antibiotika till öronbarn, säger Otto Cars i en ton som röjer hans upprördhet.
Han är lika besviken på landsting som inte håller efter sina läkare med kontroller. Stramas undersökningar visar att följsamheten till behandlingsrekommendationer brister i val av antibiotika, dosering och behandlingstid. Var tionde sjukhuspatient har infekterats medan de har varit inlagda.
Svenska sjukhus har de senaste åren haft flera stora utbrott av motståndskraftiga bakterier. Orsaken är överbeläggning och underbemanning. Riskerna ökar när patienter flyttas mellan olika avdelningar i jakt på lediga sängar. Det saknas enkelrum där smittsamma patienter kan isoleras.
- I längden blir det dyrare för landstingen att spara genom att dra ner på vårdplatser, kommenterar Otto Cars.
Om svenska läkare är svåra att nå står Strama och dess systerorganisationer inför en gigantisk internationell utmaning. I Europa går utvecklingen både framåt och bakåt. I England skriver läkarna ut recept som inte får tas ut förrän efter några dagar. Då har de flesta redan tillfrisknat av sig själva. I Grekland får läkarna bonuspengar från företagen om de säljer mycket läkemedel. I en del östeuropeiska länder säljs antibiotika receptfritt.
- EU borde enas om ett handlingsprogram med nollvision för resistenta bakterier, säger Otto Cars.
WHO tog 2001 fram ett program där motståndskraftiga bakterier utpekades som ett globalt säkerhetsproblem. Organisationen antog på förslag från Sverige 2005 en resolution om att börja agera.
- Sedan har ingenting gjorts. WHO har inte ens tillsatt en arbetsgrupp, ännu mindre tagit initiativ till att samordna resurser.
Få studier har gjorts som beskriver hotet i reda siffror men de som finns förskräcker: Studier i fem asiatiska länder visar att ett barn dör varannan minut på grund av att antibiotika har förlorat sin kraft. 70 procent av blodförgiftningarna kan inte behandlas. På ett barnsjukhus i Tanzania är dödligheten högre (50 procent) för barn som fått multiresistenta tarmbakterier än för dem som fått malaria (20 procent). I Indien skickas patienter hem från privata sjukhus när de inte kan betala dyr men verksam antibiotika.
- Mot hiv/aids, tuberkulos och malaria har WHO program. Mot resistenta bakterier finns ingen strategi.
Du målar upp en pessimistisk bild. Är läget hopplöst?
- Nej, det är inte hopplöst. Jag tror på vanliga människors kraft att förändra. Den är stor. Om Indien, där det bor en miljard människor, lyckas förbjuda tobak i offentliga lokaler, då måste vi lyckas.
Vad behöver göras?
- Vi har ett kortsiktigt och ett långsiktigt mål. På kort sikt måste vi få nya antibiotika. På lång sikt måste vi sluta slösa med antibiotika. Läkarna måste ta sitt ansvar.



Multiresistenta bakterier
Tre grupper av bakterier som är okänsliga för flera slags antibiotika ger idag problem i den svenska sjukvården.
MRSA är multiresistenta stafylokocker. Mer än tusen personer årligen får dessa. Bakterierna orsakar så kallad sjukhussjuka som till exempel ger infektioner i huden.
ESBL är resistenta tarmbakterier. Ett enzym i bakterierna bryter ner antibiotikan. Ett tusental patienter drabbas årligen. Två spädbarn i Stockholm dog troligen förra året av ESBL-infektioner.
VRE (vankomycinresistenta tarmbakterier). Sverige brukar ha ett tiotal fall årligen men det senaste året har över 500 personer smittats. Utbrott av bakterien har inträffat samtidigt i Halland, Västmanland och Stockholms län. VRE är ett bekymmer särskilt i intensivvården eftersom vancomycin är ett viktigt antibiotikum där.
Publicerad i Sydsvenskan