Vård av demenssjuka anpassas till individen

Nio av tio demenssjuka får beteendestörningar som orsakar stort lidande för dem själva och som personalen har svårt att hantera. Lösningen blir för det mesta lugnande medicin.
Men den går på tvärs mot Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Enligt dessa ska orsakerna till beteendestörningen först utredas och miljön förbättras. Om detta inte hjälper kan medicin eventuellt prövas under kortare tid.
Den första utvärderingen av ett omvårdnadsprojekt för beteendestörningar inom demensvården i Skåne tyder på att behovet av lugnande läkemedel minskar när riktlinjerna följs. Projektet som leds från Kliniken för kognitiv medicin vid Skånes Universitetssjukhus i Lund handleder personalen i att förstå och möta de demenssjukas individuella behov.
- Det betyder att personalen måste känna till personens livsberättelse och leva sig in i och bekräfta personens upplevelse av den egna verkligheten, säger vårdutvecklare Kerstin Ring, en av projektledarna.
Hon och kollegan Maria Lindberg har efter norsk modell utarbetat en strukturerad metod som hjälper personalen att se och analysera händelser som ligger bakom beteendestörningen.
- Beteendet kan vara ett sätt för personen att uttrycka sig som personalen har svårt att tolka, säger Kerstin Ring.
Situationer och sammanhang där störningen uppträder skrivs ner under tre dygn på ett schema som sedan under handledning från vårdutvecklare på kliniken i Lund gås igenom med vårdtagarens kontaktpersoner, sjuksköterska och enhetschef. Motsvarande schema fylls i för situationer där de demenssjuka visar att de trivs. Genomgången av schemana mynnar ut i en individuell omvårdnadsplan för såväl problem som trivsel. Omvårdnadsplanen utvärderas efter några veckor.
- Kan personalen öka trivseln innebär det automatiskt att beteendestörningarna minskar i omfattning, säger Kerstin Ring.
Hon understryker vikten av att både sjuksköterskan och enhetschefen delar i projektarbetet för att ge kraft åt det nya sättet att arbeta.
Under de första två åren har ett 20-tal demensboenden i Lund och Landkrona deltagit med tillsammans 29 vårdtagare. Under hösten utvidgas projektet till boenden i Hörby och Lomma för att på sikt omfatta hela mellersta Skåne.
En första utvärdering via en enkät (som omfattar 25 av de 29 vårdtagarna) visar att problembeteendet har minskat hos samtliga vårdtagare eller upphört helt och att trivseln har ökat. Personalen uppger att de kan mer om personerna bakom sjukdomen och förstår dem bättre. De tycker också att samarbetet inom boendet har ökat, att miljön har blivit lugnare och mer tillåtande. Även stressen har minskat. Kerstin Ring:
- Vi hade inte någon specifik fråga om lugnande läkemedel men vi hör från boendena att behovet minskar.

Fotnot: Projektet ”Specifik omvårdnad vid demenssjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom” finansieras av Socialstyrelsen med 400 000 kronor per år under tre år.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom


Beteendestörningar kan vara:
verbalt störande
rastlöst vandrande och plockande
ständigt kontaktsökande
ohämmat beteende, även av sexuell art
fysisk aggressivitet

Problem orsakas av:
avvisning och begränsning, tillrättavisning
privat gräns överskrids
bristande kommunikation
frustration över att inte klara vardagen
oro i omgivningen

Trivseln ökar av:
att bli förstådd och accepterad
få beröm och komplimanger
ha en rofylld miljö
umgås med personalen i enrum
få sömn och vila efter behov

Vad personalen gör annorlunda:
Ger omedelbar uppmärksamhet, finns i närheten själsligt och kroppsligt.
Låter den sjuka komma ur en svår situation med hedern i behåll
Pratar om gamla tider, lever sig in i den demenssjukes verklighet
Tar vara på glädje i stunden
Låter de demenssjuka delta i vardagliga sysslor


Artikeln har varit publicerad i Sydsvenskan.