Ingen nytta för mamma eller barn av fiskolja

Kapslar med omega 3-fettsyror hade ingen effekt vare sig för nyblivna mammor eller deras barn, enligt en ny studie från Australien. Drygt 2 000 gravida kvinnor tog dagliga kapsar av antingen omega 3 eller vegetabilisk olja. Tidigare studier har pekat på att högt intag av fiskoljan under gravidiet skyddar mammor mot depression efter förlossningen och ger smartare barn. I den aktuella studien såg forskarna ingen skillnad mellan grupperna.
Källa: Dagens Medicin

Yogaandning sänker blodtrycket

Svenska patienter har testat en apparat som lärde dem att andas långsamt, som under yogaträning, och sänkte blodtrycket. Effekten efter femton månader motsvarar en låg dos blodtryckssänkande medicin. 90 personer deltog i studien som gjordes vid Göteborgs universitet. Hälften tränade andning och hälften lyssnade på lugn musik. De övade/lyssnade en kvart om dagen, tre dagar i veckan. Även de som lyssnade på musik sänkte blodtrycket men inte lika mycket.
Källa: Dagens Medicin

Kultur som medicin

Finska Turku som blir europeisk kulturhuvudstad 2011 erbjuder sina invånare kultur som medicin. 5 500 gratisbiljetter ska delas ut till kulturevenemang under nästa år. Läkarna uppmanas tänka över om kultur kan göra nytta för deras patienter som komplement eller alternativ till konventionell medicin.
Patienterna kan välja mellan ett 50-tal föreställningar som varierar mellan allt från Cirkus Dracula till Bröderna Karamazov.
Turku delar nästa år uppdraget som kulturhuvudstad med Tallinn i Estland.

Källa: PS Newswire

Östervångskolans elever flyttar till Tunaskolan

Specialundervisning för elever med hörselnedsättning flyttar från Östervångskolan i Lund till Tunaskolan, några kvarter därifrån. Östervångskolans lokaler har blivit för ålderdomliga.

Huvudman för Östervångsskolan är Specialpedagogiska skolmyndigheten, som efter utredning beslutat sig för att flytta skolans verksamhet.

- Vi har utrett utvecklingsmöjligheterna för verksamheten vid Östervångsskolan och kommit fram till att det bästa valet är just att flytta till en nybyggd fastighet i anslutning till en befintlig kommunal grundskola i Lund, säger Christer Fleur, re-gionchef i Specialpedagogiska skolmyndighetens södra region i ett pressmeddelande.

Diskussioner har under en längre tid förts med Lunds kommun om möjligheterna att förlägga undervisningen i anslutning till någon av kommunens skolor och valet har fallit på Tunaskolan. Planeringen är att Östervångsskolans verksamhet ska flytta in i en nybyggd fastighet i anslutning till eller integrerat med Tunaskolan. Målsättningen är att detta sker höstterminen 2013 eller 2014. Fram till dess fort-sätter Östervångsskolans verksamhet i nuvarande lokaler.

Östervångsskolan har en mer än hundraårig tradition som skola för elever som är döva eller har hörselnedsättning. Det är dock en gammal och K-märkt byggnad, som inte längre fullt ut klarar de hörseltekniska och visuella krav som dagens un-dervisning kräver

Mobbning största oron för amerikanska föräldrar

Nästan var tredje amerikansk tonårsförälder oroar sig mer för att deras barn mobbas, i verkligheten eller på internet, än att de råkar ut för misshandel och olyckor eller tar livet av sig.
Det visar en undersökning av vårdföretaget Care.com, publicerad på PR Newswire.
Kidnappning som förr var amerikanska föräldrars värsta mardröm har nu passerats av mobbning. Var fjärde förälder uppger i undersökningen att de övervakar sina barns kommunikation i mobilen och på internet och att de varnar barnen för riskerna med mobbning.
Nästan två av tre föräldrar anser att ökad användning av sociala medier och våldsamma videospel leder till att barn beter sig sämre. Mer än var tredje förälder säger att de har uppmanat ledningen för sina barns skolor att starta antimobbningsprogram.

Ny kunskap om demens

Region Skåne ska få ett centrum för kunskap om demens. Avsikten är att sprida kunskap om demenssjukdomar och vård av demenssjuka till hela regionen. Nu fungerar det utmärkt på en del ställen och sämre på andra.
- Det är viktigt att demenssjukdomar upptäcks tidigt eftersom det finns bra bromsmediciner som gör att man kan leva frisk förhållandevis länge, säger regionråd Gilbert Tribo (fp) ordförande för Närsjukvårdsberedningen.
För att lyckas med det krävs att det finns minnesmottagningar i alla delar av Skåne, där misstankar om demens kan undersökas.
- Nu har vi minnesmottagningar i alla delar av Skåne men det räcker inte. Det krävs även bra samarbete mellan primärvården och minnesmottagningarna, så att patienterna kommer rätt, säger Gilbert Tribo.
Samarbetet mellan primärvården och minnesmottagningarna är bra i Malmö och i nordöstra Skåne men behöver blir bättre på andra ställen.
- Sämst har det varit i nordvästra Skåne, säger Gilbert Tribo.
Det kunskapscentrum som Region Skåne nu har beslutat om får i uppdrag följa utvecklingen på området även utanför Skåne och se till att nya rön sprids i regionen. Centrumet ska placeras vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och finansieras i år med en miljon kronor. Till minnesmottagningarna har tidigare anslagits cirka 13 miljoner kronor.

Kinhult ersätter Swanstein i regionstyrelsen

Moderaterna stuvar om i ledningen för Region Skåne. Förre ordföranden för regionstyrelsen Jerker Swanstein ger plats för Pia Kinhult som nomineras till posten av sitt parti. Jerker Swanstein har inte kandiderat till någon annan ledande förtroendepost i regionen. Man han har kvar sin plats i regionfullmäktige. Till posterna som ordförande och vice ordförande i regionfullmäktige nomineras Annika Annerby Jansson och Thomas Lantz.

Turistbiljett nytt i den skånska lokaltrafiken

Regionstyrelsen vill införa en turistbiljett nästa år för att locka besökare i Skåne till lokaltrafiken. Besökarna ska kunna välja mellan en endagsbiljett och en tredagarsbiljett för stadstrafik respektive resor i hela Skåne. Försäljningen ska börja efter årsskiftet, om regionfullmäktige klubbar beslutet. De priser som föreslås är för stadsbiljett med ”omland” en dag 65 kronor och tre dagar 165 kronor. För hela regionen kostar en endagsbiljett 195 kronor och en tredagarsbiljett 395 kronor.

Vård av demenssjuka anpassas till individen

Nio av tio demenssjuka får beteendestörningar som orsakar stort lidande för dem själva och som personalen har svårt att hantera. Lösningen blir för det mesta lugnande medicin.
Men den går på tvärs mot Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Enligt dessa ska orsakerna till beteendestörningen först utredas och miljön förbättras. Om detta inte hjälper kan medicin eventuellt prövas under kortare tid.
Den första utvärderingen av ett omvårdnadsprojekt för beteendestörningar inom demensvården i Skåne tyder på att behovet av lugnande läkemedel minskar när riktlinjerna följs. Projektet som leds från Kliniken för kognitiv medicin vid Skånes Universitetssjukhus i Lund handleder personalen i att förstå och möta de demenssjukas individuella behov.
- Det betyder att personalen måste känna till personens livsberättelse och leva sig in i och bekräfta personens upplevelse av den egna verkligheten, säger vårdutvecklare Kerstin Ring, en av projektledarna.
Hon och kollegan Maria Lindberg har efter norsk modell utarbetat en strukturerad metod som hjälper personalen att se och analysera händelser som ligger bakom beteendestörningen.
- Beteendet kan vara ett sätt för personen att uttrycka sig som personalen har svårt att tolka, säger Kerstin Ring.
Situationer och sammanhang där störningen uppträder skrivs ner under tre dygn på ett schema som sedan under handledning från vårdutvecklare på kliniken i Lund gås igenom med vårdtagarens kontaktpersoner, sjuksköterska och enhetschef. Motsvarande schema fylls i för situationer där de demenssjuka visar att de trivs. Genomgången av schemana mynnar ut i en individuell omvårdnadsplan för såväl problem som trivsel. Omvårdnadsplanen utvärderas efter några veckor.
- Kan personalen öka trivseln innebär det automatiskt att beteendestörningarna minskar i omfattning, säger Kerstin Ring.
Hon understryker vikten av att både sjuksköterskan och enhetschefen delar i projektarbetet för att ge kraft åt det nya sättet att arbeta.
Under de första två åren har ett 20-tal demensboenden i Lund och Landkrona deltagit med tillsammans 29 vårdtagare. Under hösten utvidgas projektet till boenden i Hörby och Lomma för att på sikt omfatta hela mellersta Skåne.
En första utvärdering via en enkät (som omfattar 25 av de 29 vårdtagarna) visar att problembeteendet har minskat hos samtliga vårdtagare eller upphört helt och att trivseln har ökat. Personalen uppger att de kan mer om personerna bakom sjukdomen och förstår dem bättre. De tycker också att samarbetet inom boendet har ökat, att miljön har blivit lugnare och mer tillåtande. Även stressen har minskat. Kerstin Ring:
- Vi hade inte någon specifik fråga om lugnande läkemedel men vi hör från boendena att behovet minskar.

Fotnot: Projektet ”Specifik omvårdnad vid demenssjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom” finansieras av Socialstyrelsen med 400 000 kronor per år under tre år.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom


Beteendestörningar kan vara:
verbalt störande
rastlöst vandrande och plockande
ständigt kontaktsökande
ohämmat beteende, även av sexuell art
fysisk aggressivitet

Problem orsakas av:
avvisning och begränsning, tillrättavisning
privat gräns överskrids
bristande kommunikation
frustration över att inte klara vardagen
oro i omgivningen

Trivseln ökar av:
att bli förstådd och accepterad
få beröm och komplimanger
ha en rofylld miljö
umgås med personalen i enrum
få sömn och vila efter behov

Vad personalen gör annorlunda:
Ger omedelbar uppmärksamhet, finns i närheten själsligt och kroppsligt.
Låter den sjuka komma ur en svår situation med hedern i behåll
Pratar om gamla tider, lever sig in i den demenssjukes verklighet
Tar vara på glädje i stunden
Låter de demenssjuka delta i vardagliga sysslor


Artikeln har varit publicerad i Sydsvenskan.

Vård med kärlek och omtanke

På Solbackens demensboende i Landskrona tas de gamla på stort allvar. Vården styrs numera efter individuella behov, inte efter stelbenta rutiner eller personalens krav på bekvämlighet. Trivseln har ökat och behovet av lugnande medel har minskat.
Stina skrek av smärta efter sin höftoperation. Tre sjuksköterskor på rehabiliteringen försäkrade oroliga anhöriga att det var normalt att ha ont efter operationen. När Stina kom till Solbacken skickades hon omgående till röntgen som visade att spiken hade gett med sig.
- Det var inte normalt att ha så ont, konstaterar brorsdottern Inger Nilsson, djupt tacksam över att hennes faster har fått det bra. Hon besöker Solbacken var och varannan dag och har bara gott att säga om vården på avdelningen för demenssjuka.
Solbacken är det första av 20 demensboenden i Lund och Landskrona som slutfört sitt deltagande i ett utvecklingsprojekt för vård av demenssjuka med beteendestörningar. Ledstjärnan är att öka trivseln för de boende och i första hand lösa problem med omtanke och kreativitet i stället för med lugnande medicin.
Ett konkret resultat på Solbackens demensboende är att behovsmedicinering med psykofarmaka nästan har upphört. Behovsmedicinering tas till akut när en boende blir orolig.
- På ett år har vi bara gjort det två gånger, berättar sjuksköterskan Rainer Savander.
Som en följd har även fallolyckorna minskat markant.
- Förut var det en i vecka som gick och ramlade. Nu händer det sällan, säger Dorota Drwiega, undersköterska.
Ingen spänns heller fast i bälte längre.
När vårdutvecklarna från Kliniken för kognitiv medicin i Lund, som leder projektet, först frågade om Solbacken ville vara med, fick de nej. När de återkom för två år sedan togs de emot med öppna armar.
- Erbjudandet kändes som en lottovinst, berättar Rainer Savander som tillsammans med den nya enhetschefen Margareta Leo-Hoffman redan hade börjat prata om att ändra vården efter samma synsätt som projektet hade.
Personal som inte ville byta perspektiv slutade självmant eller fick flytta till en annan arbetsplats.
- Här fanns många starka personer innan och ingen samsyn. Nu ställde vi krav på samarbete, säger Rainer Savander.
Personalen lägger numera prestige och konkurrenstänkande åt sidan och ber varandra om hjälp när de behöver.
- Om jag har en dålig dag, ser de gamla det på mitt kroppsspråk och blir oroliga. Då är det bättre att en kollega tar över, säger undersköterskan Ingrid Dimmer.
Förändringen på Solbackens demensboende beskrivs som skillnad mellan natt och dag. Där personalen förr såg problem ser de nu möjligheter. Vardagen har gått från kaos till lugn och ro. Och gett vinst åt alla.
Nyckel till framgången är förståelse och respekt för den gamlas personligheter och tidigare liv, där information från anhöriga är ovärderlig. I stället för tillrättavisningar och förbud möts de boende av vänlighet och uppmuntran.
På Solbacken är det rätt att läsa tidning, spela kort, sitta och prata eller leka med i den värld där de gamla för tillfället befinner sig.
- Förr kunde det heta att vi smet från jobbet när vi ägnade tid åt dem, berättar Christina Paci.
Hon är kontaktperson för en dam som behöver mycket uppmärksamhet. Den gamla kvinnan gick ofta ut i köket och tog vatten.
- Vi tyckte att hon drack väldigt mycket och när vi mätte visade det sig att hon fick i sig sju och en halv liter om dagen.
Personalen förklarade att så mycket vatten inte är nyttigt och hälsar henne i stället välkommen på fika i köket när hon stiger upp före frukost. Det är hon fullt nöjd med. Hela dagen.

Fotnot. Stina är ett påhittat namn.

Solbacken
Solbacken är ett kommunalt äldreboende för 39 boende på fyra avdelningar. Avdelning fyra är enbart för demenssjuka men det finns många även på andra avdelningar.


Artikeln har varit publicerad i Sydsvenskan