Resistens för antibiotika förvärrades under 2009

​​Situationen med antibiotikaresistenta bakterier fortsätter totalt sett att förvärras. Det gäller särskilt ökningen av gramnegativa tarmbakterier som producerar ESBL. Totalt rapporterades 3 754 fall av ESBL under 2009. Vid jämförelse mellan andra halvåret 2009 med samma period 2008 noterades en 27-procentig ökning. Det visar statistik från Smittskyddsinstitutets (SMI) och Stramas årsrapport. Swedres 2009.
- Detta är en oroväckande utveckling bland annat för att det råder en allvarlig brist på nya antibiotika som kan användas mot dessa gramnegativa bakterier. Behandlingsalternativen är få, säger Barbro Olsson Liljequist, chefsmikrobiolog på Smittskyddsinstitutet.
För tredje året i rad rapporteras även fall i Sverige av multiresistenta ESBL-bildande bakterier som är resistenta mot karbapenemer. Karbapenemer är en av de få antibiotikagrupper som finns kvar som är verksamma mot denna typ av bakterier. Under 2009 anmäldes 3 fall av karbapenemresistens. I samtliga dessa fall fanns en bakomliggande historia med sjukvård i södra Europa. Totalt hittills i Sverige handlar det om 13 fall med olika typer av karbapenemresistens.
Minskad antibiotikaanvändning
Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken för uppkomst och spridning av resistenta bakterier. En ljuspunkt är därför att antibiotikaförskrivningen i öppenvården minskade markant med 7,4 procent under 2009. Fortfarande varierar dock antibiotikaanvändningen stort mellan olika län i Sverige.
- Det är positivt att förbrukningen minskade under 2009. Ökningen av resistenta bakterier understryker vikten av att inte använda antibiotika i onödan. Dessutom måste det satsas ännu mer på hygienrutiner och det måste finnas kapacitet i sjukvården för att kunna hantera den ökade resistensen genom exempelvis tillgång till enkelrum, säger Otto Cars, ordförande i Strama.
Vanligt med upprepade kurer till barn
Störst minskning sågs hos barn (0-6) år där förskrivningen i öppenvård sjönk med 17, 2 procent. En analys som Socialstyrelsen gjort visar dock att det är vanligt att barn får upprepade antibiotikakurer. Vart tionde recept på luftvägsantibiotika till barn (0-6 år) återföljs av en ny kur inom 14 dagar. Detta kan ha flera orsaker som exempelvis problem för barnen att ta medicinen på avsett vis.
Rapporten finns tillgänglig på Stramas och Smittskyddsinstitutets webbplatser. I rapporten återges statistik över antibiotikaförbrukningen från län och kommuner i Sverige samt nationella och länsvisa data över antibiotikaresistens. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) publicerar SVARM-rapporten med uppgifter om användningen av antibiotika och antibiotikaresistens för djur.
Källa: Strama som arbetar på uppdrag av regeringen för att bevara antibiotika som effektiva läkemedel vid bakteriella infektioner. För mer information se: www.strama.se