Juridiska frågor och naturvetenskapliga svar

För att kunna fastställa vad som har orsakat skador på människans hälsa eller miljö och vem som bär ansvaret för dessa skador behöver juristen ofta använda sig av naturvetenskaplig kunskap. Men naturvetenskapen och juridiken har olika sätt att kategorisera världen och olika krav på bevisföring, vilket gör det problematiskt att använda naturvetenskaplig information för att besvara sådana juridiska frågor.

Lena Wahlberg vid Lunds universitet har skrivit en doktorsavhandling i ämnet.
Denna presenterar en modell för att förstå och strukturera mötet mellan juridik och andra discipliner. Och det handlar mycket om att just uppmärksamma olikheterna och skapa förutsättningar för att kommunicera över ämnesgränserna.

Med hjälp av modellen kartlägger hon skillnader mellan juridiska och naturvetenskapliga kategoriseringar av världen och de kunskapsluckor som följer. I vilken utsträckning kan egentligen juridiska orsakssamband konstateras med hjälp av naturvetenskaplig kunskap? Och vad kan man, i ljuset av detta, göra för att lagarna mer effektivt ska tjäna sitt syfte?

Förhoppningen är att avhandlingen ska leda till en vidare diskussioner om förhållandet mellan juridik och naturvetenskap och på sikt en lagstiftning som mer effektivt motverkar skador på människors hälsa och miljön. I ett större sammanhang kan modellen också användas i möten mellan andra discipliner.

Avhandlingen är ett tvärfakultärt samarbete mellan Juridiska fakulteten och Humanistiska fakulteten, mellan ämnena allmän rättslära och teoretisk filosofi, vilket också har gett Lena Wahlberg egna nyttiga och handfasta erfarenheter av svårigheterna med att överbrygga skillnader mellan olika discipliner. Hon har såväl en jur. kand. examen och en kandidatexamen i teoretisk filosofi.

Lena Wahlberg lade fram sin avhandling 3 december 2010.
Den heter "Legal Questions and Scientific Answers- Ontological Differences and Epistemic Gaps in the Assessment of Causal Relations".

Källa: Lunds universitet