Mindfulness - en religion som fungerar

Under 1900-talet har stora förändringar skett i synen på buddhistisk meditation. Från att ha varit en övning som bara ägt rum på kloster och bland ett fåtal munkar, har både ordinerade lärare och lekmannalärare börjat lära ut meditation till massorna, ofta under rubriken mindfulness. För den svenska majoritetsbefolkningen har meditation kommit att bli det absolut viktigaste bidraget från buddhismen till de nya formerna av andlighet.
Katarina Planks doktorsavhandling Insikt och Närvaro undersöker vad som händer när en religiös tradition, i det här fallet vipassanameditation, placeras i ett helt nytt sammanhang. Med avhandlingen vill hon öka förståelsen för de religionsbyten som pågår i Sverige idag. För den alternativa hälsosektorn har tydliga andliga drag, och där uttrycks religiositet ofta i hälsotermer.
Sedan några år tillbaka är mindfulness en industri, det märks inte minst i bokfloden med självhjälpsböcker med titlar som Kvinnor som slutade banta - mat, motion och mindfulness efter 45, Mindfulness i skolan - hälsa och lärande bland barn, Förlossningsförberedelser för blivande föräldrar - att föda med mindfulness. Kurser i mindfulness marknadsförs också i stor skala.
När Katarina Plank jämför instruktörer i mindfulness med de läromästare som lär ut meditation inom buddhismen konstaterar hon att det ställs betydligt lägre krav på mindfulnessinstruktörernas meditativa erfarenhet och utbildning. Inom mindfulness förekommer till och med egencertifieringar.
− Idag lärs mindfulness ut i ett rituellt sammanhang som betonar individen och jaget och som är kopplat till starka ekonomiska krafter. Inom mindfulness är målet med meditationen att individen ska må bättre. Men inom buddhistiska traditioner stannar inte meditationsutövningen vid fysiskt välmående, istället används meditationen för att se igenom hur tillvaron är beskaffad, för att nå visdom.
Inom buddhismen försöker man nå medvetenhet, sati, men inom mindfulness försöker man bejaka sinnlighet och bli mer närvarande i nuet.
Också i vården har terapier som använder mindfulness som behandlingsmetod blivit populära – inte för att nå uppvaknandets ideal, men för att förstärka välmående och välbefinnande. Katarina Planks har studerat flera forskningsresultat där man har använt sig av mindfulness som behandlingsmetod.
− Det finns många undersökningar som visar på att mindfulnessterapier leder till goda resultat och att människor mår bättre. Men vad är det som ger de här resultaten? Konstruktionen av mätinstrumenten är tänkt att mäta ”mindfulness”, men är det verkligen det man mäter? Och vilka likheter och olikheter har detta med buddhistisk mindfulness, sati? Detta är viktiga frågor att diskutera, eftersom mycket tyder på att det rör sig om olika fenomen.
Katarina Plank hoppas att hennes avhandling ska tjäna som reflektionsunderlag för psykologer och andra inom vården som arbetar med mindfulness. Hon vill också fördjupa den kritiska diskussionen.
Avhandlingen heter Insikt och Närvaro. Akademiska kontemplationer om buddhism, meditation och mindfulness. Den läggs fram vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund.
Källa: Lunds universitet