Kontaktallergi för aluminium har tidigare ansetts som mycket ovanlig. Men nu kommer det rapporter om att kliande knutor och kontaktallergi för aluminium uppstått som ett resultat av dels vaccineringar, dels behandlingar mot just allergi. Forskaren Eva Netterlid har studerat problemet i en avhandling från Lunds universitet.
"Kliande knutor" är små knölar under huden som skapar klåda och som enligt vissa studier kan kvarstå i flera år. En studie av kikhostevaccinering i Göteborg visade för några år sedan att nästan en procent av barnen fått kliande knutor på vaccinationsstället. Tre av fyra av de barn som reagerat med knutor hade också blivit kontaktallergiska för aluminium.
För Eva Netterlind, som forskar vi Enheten för yrkes- och miljödermatologi i Malmö, var detta helt oväntat. Aluminium har använts som adjuvans, "förstärkare" vid vaccineringar, i över 70 år med bara ett fåtal rapporter om kliande knutor och kontaktallergi.
Att kontaktallergi för aluminium tycks ha blivit vanligare har flera möjliga förklaringar. Dels har man fått ny teknik för att upptäcka denna allergi, dels kan typen av aluminiumföreningar i vacciner och annan behandling ha ändrats, dels ökar antalet vaccineringar i takt med det ökade resandet.
Eva Netterlid hittade själv bara några enstaka kliande knutor vid en studie av difterivaccineringar på svenska fjärdeklassare. Hon gick då vidare till att studera hyposensibilisering, en behandling där man med gradvis ökande doser försöker vänja personer med pollenallergier, kvalsterallergier etc vid de allergiframkallande ämnen de inte tålt.
Även vid denna behandling används aluminium som förstärkare. Och här visade uppföljningen på fler reaktioner. Av 37 behandlade barn fann man kontaktallergi för aluminium hos 8 barn och kliande knutor hos 13 barn. De 24 allergiska barn som också ingick i studien, men inte deltog i behandlingen, hade däremot vare sig kliande knutor eller kontaktallergi mot aluminium.
En annan studie gällde hyposensibilisering av barn och vuxna med allergisk luftvägssjukdom. Där fann man att nästan fyra procent av deltagarna hade kontaktallergi för aluminium. Personer med kontaktallergi fanns både i den behandlade och den obehandlade gruppen, och kontaktallergin kunde därför inte klart knytas till behandlingen. Däremot visade en undersökning av deltagarnas armar före och efter ett års behandling att antalet personer med knutor ökat betydligt, och andelen som besvärades av klåda hade också ökat.
Eva Netterlid och hennes kollegor hoppas kunna fortsätta med forskningen på området. En viktig fråga är om olika aluminiumföreningar ger olika utfall, en annan är om de personer som enligt testerna har kontaktallergi mot aluminium också i praktiken får besvär av t.ex. deodoranter, där aluminium brukar ingå.
Källa: Lunds universitet
tisdag 30 november 2010
måndag 29 november 2010
Ny biobankslag föreslås
Biobanksutredningen som nu har överlämnats till regeringen föreslår en ny biobankslag, en lag om samlingar av mänskligt biologiskt material (vävnadsprover). Lagen ska reglera hur vävnadsprover, med respekt för den enskilda människans integritet, får samlas in, bevaras och användas för vissa ändamål.
Förslaget till ny biobankslag skiljer sig från den nu gällande lagen främst på följande sätt:
• Förslaget utvidgar lagens tillämpningsområde. Den nuvarande lagen gäller endast för vävnadsprover från hälso- och sjukvården, medan lagförslaget omfattar prover även från andra verksamheter.
• Enligt den nu gällande lagen måste det inhämtas samtycke till insamling och bevarande av vävnadsprover från provgivaren för alla typer av prover. Enligt lagförslaget ska vävnadsprover kunna samlas in och bevaras för provgivarens vård och behandling och vissa angränsande ändamål så länge provgivaren inte motsätter sig det. Provgivaren måste informeras och har kvar sin rätt till självbestämmande. När det inte är fråga om vård och behandling krävs uttryckligt samtycke.
• Utredningen föreslår regler om spårbarhet. Vävnadsprover från hälso- och sjukvården ska registreras i Svenska biobanksregistret. Andra prover ska i vart fall registreras hos biobanken. Det ska vara möjligt för den registrerade att motsätta sig att uppgifterna om ett vävnadsprov registreras i Svenska biobanksregistret.
• Utredningen föreslår vidare en reglering av biobankernas personuppgiftsbehandling, vilket inte finns i lagen i dag. Regleringen klargör personuppgiftsansvaret, för vilka ändamål personuppgifter får behandlas och vilka personuppgifter som får behandlas. Dessutom föreslås en rätt för provgivarna att motsätta sig personuppgiftsbehandlingen. Slutligen föreslås regler om IT-säkerhet.
• I lagförslaget anges friare former men tydligare krav för utlämnande av vävnadsprover från biobanker. De nuvarande begränsningarna när det gäller vilka prover som får lämnas ut avskaffas. Samtidigt föreslås nya krav bl.a. på att spårbarheten och provgivarnas rätt till självbestämmande upprätthålls även efter ett utlämnande.
• Utredningen föreslår att vävnadsprover från en biobank i vissa fall ska kunna lämnas ut för identifiering av avlidna och för utredning av faderskap eller av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.
• Förslaget innehåller ett förbud mot att vävnadsprover från biobanker som omfattas av biobankslagen används för brottsutredning.
Länk nedan till Biobanksutredningens betänkande: En ny biobankslag (SOU 2010:81)
http://regeringen.se/sb/d/12603/a/156567
Källa: Statens offentliga utredningar
Förslaget till ny biobankslag skiljer sig från den nu gällande lagen främst på följande sätt:
• Förslaget utvidgar lagens tillämpningsområde. Den nuvarande lagen gäller endast för vävnadsprover från hälso- och sjukvården, medan lagförslaget omfattar prover även från andra verksamheter.
• Enligt den nu gällande lagen måste det inhämtas samtycke till insamling och bevarande av vävnadsprover från provgivaren för alla typer av prover. Enligt lagförslaget ska vävnadsprover kunna samlas in och bevaras för provgivarens vård och behandling och vissa angränsande ändamål så länge provgivaren inte motsätter sig det. Provgivaren måste informeras och har kvar sin rätt till självbestämmande. När det inte är fråga om vård och behandling krävs uttryckligt samtycke.
• Utredningen föreslår regler om spårbarhet. Vävnadsprover från hälso- och sjukvården ska registreras i Svenska biobanksregistret. Andra prover ska i vart fall registreras hos biobanken. Det ska vara möjligt för den registrerade att motsätta sig att uppgifterna om ett vävnadsprov registreras i Svenska biobanksregistret.
• Utredningen föreslår vidare en reglering av biobankernas personuppgiftsbehandling, vilket inte finns i lagen i dag. Regleringen klargör personuppgiftsansvaret, för vilka ändamål personuppgifter får behandlas och vilka personuppgifter som får behandlas. Dessutom föreslås en rätt för provgivarna att motsätta sig personuppgiftsbehandlingen. Slutligen föreslås regler om IT-säkerhet.
• I lagförslaget anges friare former men tydligare krav för utlämnande av vävnadsprover från biobanker. De nuvarande begränsningarna när det gäller vilka prover som får lämnas ut avskaffas. Samtidigt föreslås nya krav bl.a. på att spårbarheten och provgivarnas rätt till självbestämmande upprätthålls även efter ett utlämnande.
• Utredningen föreslår att vävnadsprover från en biobank i vissa fall ska kunna lämnas ut för identifiering av avlidna och för utredning av faderskap eller av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.
• Förslaget innehåller ett förbud mot att vävnadsprover från biobanker som omfattas av biobankslagen används för brottsutredning.
Länk nedan till Biobanksutredningens betänkande: En ny biobankslag (SOU 2010:81)
http://regeringen.se/sb/d/12603/a/156567
Källa: Statens offentliga utredningar
Inflammation i hjärnan bakom depression
Deprimerade och självmordsbenägna personer har låga halter av stresshormonet kortisol i blodet och saliven. De har också ämnen i ryggmärgsvätskan som tyder på ökad inflammation i hjärnan. Fynden kan bidra till att utveckla nya metoder för diagnos och behandling av självmordsnära patienter.
Daniel Lindqvist, läkare vid Enheten för psykoimmunologi vid Lunds universitet lägger fram dessa resultat i sin doktorsavhandling. Han ingår i en forskargrupp som under ledning av docent Lena Brundin ser inflammation i hjärnan som en starkt bidragande orsak till depressioner. Detta är en ny teori som utmanar den gängse åsikten att depression enbart beror på brist på ämnena serotonin och noradrenalin.
I stället tror forskargruppen att inflammationen kommer först i utvecklingen av depression och att den i sin tur påverkar serotonin och noradrenalin.
En av artiklarna i Daniel Lindqvists avhandling visar att självmordsnära patienter hade ovanligt mycket inflammationsrelaterade ämnen (cytokiner) i ryggmärgsvätskan. Allra högst var halterna hos patienter som hade diagnosen egentlig depression eller som gjort våldsamma självmordsförsök, t.ex. försökt hänga sig.
Forskargruppen ligger nu i startgroparna för en behandlingsstudie baserad på sin teori. Deprimerade patienter ska behandlas med inflammationsdämpande medel i hopp om att deras symtom ska minska.
Lundaforskarna tror att det finns fler orsaker till inflammationen. Det skulle kunna vara en allvarlig influensa, en autoimmun sjukdom som reumatism eller en svår allergi som sätter igång processen. Troligen krävs också en ärftlig sårbarhet som gör somliga personer känsligare än andra.
Daniel Lindqvist visar även att deprimerade patienter med hög självmordsrisk hade låga nivåer av stresshormonet kortisol i blodet. Kortisolhalterna var också låga i salivprover från personer flera år efter ett självmordsförsök. Detta tolkar han som att de deprimerade patienternas psykiska lidande lett till ett slags "utbrändhet" av stressystemet med låga nivåer av stresshormon som följd.
Eftersom prov på blod och saliv är ganska enkla att ta och analysera, skulle kortisol och inflammationsämnen därför kunna användas som en markör för hur stor självmordsrisken och hur djup depressionen är.
Avhandlingen heter: "Redefining suicidal behaviour – Rating scales and biomarkers"
Källa: Lunds universitet
Foto: Fredrik J Vang
torsdag 25 november 2010
Privata vårdcentraler drivs av små företag
223 nya vårdmottagningar har öppnats sedan vårdvalsreformen, en ökning med 23 procent. Av de privata vårdcentralerna drivs två av tre av småföretag. Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport till regeringen.
Efter reformen om vårdval i primärvården visar det sig att möjligheten att välja vilken vårdmottagning man vill gå till har ökat påtagligt. Sedan den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för landstingen att införa vårdvalssystem i primärvården. Konkurrensverket har haft regeringens uppdrag att följa reformen från konkurrenssynpunkt.
– Vårdvalsreformen har varit en framgång. Antalet vårdmottagningar har ökat. Det är idag lättare för fler att välja vårdmottagning. Antalet alternativ till de landstingsdrivna vårdmottagningarna har också ökat. Det är bra att konsumenterna lättare kan välja vårdgivare, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Det senaste året har antalet invånare som kan välja mellan två vårdmottagningar inom fem minuter med bil ökat med en halv miljon. Detta innebär att möjligheten att göra ett eget val har ökat avsevärt för många. Effekten är tydligast i Värmland, Västra Götaland och Jönköping.
Antalet invånare som har mer än 30 minuters bilresa till en annan vårdmottagning än den närmaste har minskat med 44 000. Tydligast syns detta i Värmland och Västerbotten.
Det har alltså blivit lättare att välja vårdcentral om man ser till möjligheten att ta sig dit. Samtidigt konstaterar Konkurrensverket att intresset för att nischa verksamheten eller satsa på nya sätt att organsiera eller bedriva primärvård varit relativt begränsat.
Antalet vårdmottagningar har ökat med 223 stycken, eller 23 procent, sedan vårdvalet infördes. Andelen mottagningar i privat regi har ökat från 28 procent år 2009 till 37 procent år 2010. Två av tre mottagningar som drivs i privat regi drivs av småföretag. Andelen privata vårdmottagningar som drivs av stora företag har inte ökat.
Möjligheten att etablera nya vårdcentraler är viktig för att skapa och upprätthålla en konkurrens på marknaden, konstaterar Konkurrensverket i rapporten. Den inledande processen med listning av patienter tycks ha haft stor betydelse för hur många nya vårdcentraler som kunnat etablera sig. Dessutom visar rapporten att de nya vårdgivarnas förtroende för landstinget tydligt har påverkat viljan att starta vårdcentraler.
– Det är mycket viktigt att landstingen skapar konkurrensneutrala vårdvalssystem. Privata vårdgivare måste ha förtroende för landstingen, annars vågar de inte etablera sig, säger Dan Sjöblom.
Rapporten ”Vårdval i primärvården” är den tredje och avslutande rapporten till regeringen där Konkurrensverket har utvärderat vårdvalsreformen.
Konkurrensverket föreslår i rapporten att landstingen ska fortsätta att utveckla vårdvalssystemen. Det bör också ske en fortsatt uppföljning av reformen och förbättrad statistik tas fram. Dessutom föreslår Konkurrensverket att det görs forsknings- och informationsinsatser för att stärka patienterna i den nya valsituationen.
Läs hela rapporten på www.konkurrensverket.se
Källa: Konkurrensverket
Efter reformen om vårdval i primärvården visar det sig att möjligheten att välja vilken vårdmottagning man vill gå till har ökat påtagligt. Sedan den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för landstingen att införa vårdvalssystem i primärvården. Konkurrensverket har haft regeringens uppdrag att följa reformen från konkurrenssynpunkt.
– Vårdvalsreformen har varit en framgång. Antalet vårdmottagningar har ökat. Det är idag lättare för fler att välja vårdmottagning. Antalet alternativ till de landstingsdrivna vårdmottagningarna har också ökat. Det är bra att konsumenterna lättare kan välja vårdgivare, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Det senaste året har antalet invånare som kan välja mellan två vårdmottagningar inom fem minuter med bil ökat med en halv miljon. Detta innebär att möjligheten att göra ett eget val har ökat avsevärt för många. Effekten är tydligast i Värmland, Västra Götaland och Jönköping.
Antalet invånare som har mer än 30 minuters bilresa till en annan vårdmottagning än den närmaste har minskat med 44 000. Tydligast syns detta i Värmland och Västerbotten.
Det har alltså blivit lättare att välja vårdcentral om man ser till möjligheten att ta sig dit. Samtidigt konstaterar Konkurrensverket att intresset för att nischa verksamheten eller satsa på nya sätt att organsiera eller bedriva primärvård varit relativt begränsat.
Antalet vårdmottagningar har ökat med 223 stycken, eller 23 procent, sedan vårdvalet infördes. Andelen mottagningar i privat regi har ökat från 28 procent år 2009 till 37 procent år 2010. Två av tre mottagningar som drivs i privat regi drivs av småföretag. Andelen privata vårdmottagningar som drivs av stora företag har inte ökat.
Möjligheten att etablera nya vårdcentraler är viktig för att skapa och upprätthålla en konkurrens på marknaden, konstaterar Konkurrensverket i rapporten. Den inledande processen med listning av patienter tycks ha haft stor betydelse för hur många nya vårdcentraler som kunnat etablera sig. Dessutom visar rapporten att de nya vårdgivarnas förtroende för landstinget tydligt har påverkat viljan att starta vårdcentraler.
– Det är mycket viktigt att landstingen skapar konkurrensneutrala vårdvalssystem. Privata vårdgivare måste ha förtroende för landstingen, annars vågar de inte etablera sig, säger Dan Sjöblom.
Rapporten ”Vårdval i primärvården” är den tredje och avslutande rapporten till regeringen där Konkurrensverket har utvärderat vårdvalsreformen.
Konkurrensverket föreslår i rapporten att landstingen ska fortsätta att utveckla vårdvalssystemen. Det bör också ske en fortsatt uppföljning av reformen och förbättrad statistik tas fram. Dessutom föreslår Konkurrensverket att det görs forsknings- och informationsinsatser för att stärka patienterna i den nya valsituationen.
Läs hela rapporten på www.konkurrensverket.se
Källa: Konkurrensverket
onsdag 24 november 2010
Rullande mottagning för cellprov på livmodern
Omkring 450 kvinnor drabbas av livmoderhalscancer varje år. Tidig upptäckt räddar liv. Med projektet Rädda livmodern kommer kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö att söka upp de kvinnor som i dag inte kommer till cellprovstagning.
Bussen kommer senare att stå uppställd ute på Malmös torg någon dag varje vecka fram till maj nästa år. Premiären sker på Värnhemstorget torsdagen den 2 december klockan 13-16. Satsningen sker i samarbete med Region Skåne och Cancerfonden.
Skälen till att kvinnor inte kommer till cellprovstagning i samband med att de bli kallade kan vara många. Därför öppnar kvinnokliniken i Malmö dessutom mottagning för gynekologiska cellprovstagningar på kvällstid och vissa lördagar.
Om inte tiden passar har kvinnorna också möjlighet att komma till klinikens drop-in-mottagning. Detta gäller även kvinnor mellan 23 och 50 år som inte fått någon kallelse och som inte tagit cellprov de senaste tre åren.
Svaret på provet skickas hem inom sex veckor. Om provet visar sig vara bra räcker det med att ta cellprov vart femte år upp till 65 års ålder. Kostnaden är 120 kronor.
Upplysningar om när och var mottagningar för drop-in finns ges på telefon 040-33 79 26.
Källa: Skånes Universitetssjukhus
Bussen kommer senare att stå uppställd ute på Malmös torg någon dag varje vecka fram till maj nästa år. Premiären sker på Värnhemstorget torsdagen den 2 december klockan 13-16. Satsningen sker i samarbete med Region Skåne och Cancerfonden.
Skälen till att kvinnor inte kommer till cellprovstagning i samband med att de bli kallade kan vara många. Därför öppnar kvinnokliniken i Malmö dessutom mottagning för gynekologiska cellprovstagningar på kvällstid och vissa lördagar.
Om inte tiden passar har kvinnorna också möjlighet att komma till klinikens drop-in-mottagning. Detta gäller även kvinnor mellan 23 och 50 år som inte fått någon kallelse och som inte tagit cellprov de senaste tre åren.
Svaret på provet skickas hem inom sex veckor. Om provet visar sig vara bra räcker det med att ta cellprov vart femte år upp till 65 års ålder. Kostnaden är 120 kronor.
Upplysningar om när och var mottagningar för drop-in finns ges på telefon 040-33 79 26.
Källa: Skånes Universitetssjukhus
Konkurrensverket stämmer däckföretag för anbudskartell
Konkurrensverket stämmer två däckföretag som har deltagit i ett otillåtet kartellsamarbete. Företagen lämnade gemensamma anbud i samband med offentliga upphandlingar. Konkurrensverket kräver att däckföretagen ska betala drygt nio miljoner kronor i böter.
De två däckföretagen Däckia AB och Euromaster AB har, via Svenska Däckföreningen, lämnat gemensamma anbud på däck och däckservice till Rikspolisstyrelsen och Gästrike Inköp (som företrädde ett antal kommuner). Det olovliga anbudssamarbetet skedde i samband med två upphandlingar år 2005.
– Otillåtet anbudssamarbete mellan konkurrerande företag sätter konkurrensen ur spel. Alla anbudskarteller riskerar att leda till negativa effekter som högre priser och sämre valuta för skattebetalarnas pengar, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Trots att Däckia och Euromaster hade kapacitet att lämna egna anbud lät de Svenska Däckföreningen – där de båda företagen satt i styrelsen – lämna anbuden. I samarbetet deltog även andra mindre företag, men Konkurrensverket har av processekonomiska skäl valt att endast väcka talan mot de två största företagen.
– Jag är mycket nöjd med att vi nu kan ta det här ärendet till domstol, säger Dan Sjöblom.
Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan mot Däckia och Euromaster till Stockholms tingsrätt. Kravet är att företagen ska betala böter (konkurrensskadeavgift) på drygt nio miljoner kronor. Beloppen fördelar sig på detta sätt: Däckia 4 397 000 kronor och Euromaster 4 745 000 kronor.
Läs hela stämningsansökan på www.konkurrensverket.se
Källa: Konkurrensverket
De två däckföretagen Däckia AB och Euromaster AB har, via Svenska Däckföreningen, lämnat gemensamma anbud på däck och däckservice till Rikspolisstyrelsen och Gästrike Inköp (som företrädde ett antal kommuner). Det olovliga anbudssamarbetet skedde i samband med två upphandlingar år 2005.
– Otillåtet anbudssamarbete mellan konkurrerande företag sätter konkurrensen ur spel. Alla anbudskarteller riskerar att leda till negativa effekter som högre priser och sämre valuta för skattebetalarnas pengar, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Trots att Däckia och Euromaster hade kapacitet att lämna egna anbud lät de Svenska Däckföreningen – där de båda företagen satt i styrelsen – lämna anbuden. I samarbetet deltog även andra mindre företag, men Konkurrensverket har av processekonomiska skäl valt att endast väcka talan mot de två största företagen.
– Jag är mycket nöjd med att vi nu kan ta det här ärendet till domstol, säger Dan Sjöblom.
Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan mot Däckia och Euromaster till Stockholms tingsrätt. Kravet är att företagen ska betala böter (konkurrensskadeavgift) på drygt nio miljoner kronor. Beloppen fördelar sig på detta sätt: Däckia 4 397 000 kronor och Euromaster 4 745 000 kronor.
Läs hela stämningsansökan på www.konkurrensverket.se
Källa: Konkurrensverket
tisdag 9 november 2010
Psykoprofylax minskar risk för akut kejsarsnitt
Ny forskning som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet visar att psykoprofylax kan hjälpa förlossningsrädda män. I avhandlingen som läggs fram den 12 november visar man också att psykoprofylax inte påverkar upplevelsen av förlossningen generellt hos varken kvinnor eller män, men att den faktiska användningen av psykoprofylax under förlossningen ser ut att minska risken för akut kejsarsnitt.
Praktisk förlossningsförberedelse erbjuds vid 70 procent av alla mödravårdcentraler i Sverige idag, något som ofta innebär förberedande psykoprofylax. Malin Bergström, doktorand vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet, har i tidigare studier visat att det inte finns något samband mellan psykoprofylaxträning innan förlossning och kvinnor och mäns upplevelser av själva förlossningen, användning av epiduralbedövning eller förlossningens förlopp. Men nu visar hon att de som däremot blir hjälpta av psykoprofylax är förlossningsrädda män.
– Det här är en ny grupp som faktiskt kan bli hjälpta av psykoprofylax och det är viktigt att uppmärksamma. De här männen hamnar lätt i skymundan och får de ingen hjälp är risken stor att de inte berättar för någon om sin rädsla och förutom att det påverkar dem själva kan det även påverka både relationen till mamman och barnet, säger Malin Bergström.
För att kategorisera män som rädda eller inte rädda fick männen beskriva sina känslor i mitten av graviditeten. Samma instrument som tidigare använts på förlossningsrädda kvinnor användes i studien, men innehållet hade anpassats till männens situation. I instrumentet fanns totalt 25 frågor och påståenden om känslor och tankar inför förlossningen. Av de totalt 762 män som svarade på enkäten kategoriserades 83 som rädda, vilket motsvarar ungefär 11 procent.
– Det är en betydande andel av männen som är rädda. Vår studie visar att de här männen också hade högre generell oro under graviditeten och att de i lägre utsträckning trodde att de skulle bli bra föräldrar, berättar Malin Bergström.
Män som led av förlossningsrädsla under graviditeten upplevde oftare förlossningen som mer skrämmande än män utan sådan rädsla. Föräldrautbildningen med psykoprofylax påverkade dock förlossningsupplevelsen positivt.
– Genom strukturerade övningar och samtal får de reda på hur kvinnan vill ha det under förlossningen och hur de kan hjälpa till på bästa sätt. De blir mer förberedda inför förlossningen och det minskar antagligen deras rädsla och oro, säger Malin Bergström.
I sin forskning visar hon också att var tredje förlossningsrädd man också har en kvinna som är rädd. En sårbar grupp som i värsta fall drar ned varandra, säger hon och poängterar hur viktigt det är att modern föräldrautbildning riktar sig till dem som mest behöver det – så ser det inte alltid ut idag.
– Idag är psykoprofylax ett oerhört populärt inslag i föräldrautbildningen. Men vår forskning har visat att den inte har några positiva effekter för det stora flertalet. Tvärtom riskerar man att förstärka det mönster som redan finns av att inte nå socialt utsatta grupper, eftersom psykoprofylax är mest populärt bland de socialt välsituerade. Men människor har olika behov, det visar bland annat min forskning. Och för pappor som är rädda inför förlossningen kan den metoden passa bra, säger Malin Bergström.
Läs hela avhandlingen: http://diss.kib.ki.se/2010/978-91-7457-052-6/
Källa: Karolinska institutet
Praktisk förlossningsförberedelse erbjuds vid 70 procent av alla mödravårdcentraler i Sverige idag, något som ofta innebär förberedande psykoprofylax. Malin Bergström, doktorand vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet, har i tidigare studier visat att det inte finns något samband mellan psykoprofylaxträning innan förlossning och kvinnor och mäns upplevelser av själva förlossningen, användning av epiduralbedövning eller förlossningens förlopp. Men nu visar hon att de som däremot blir hjälpta av psykoprofylax är förlossningsrädda män.
– Det här är en ny grupp som faktiskt kan bli hjälpta av psykoprofylax och det är viktigt att uppmärksamma. De här männen hamnar lätt i skymundan och får de ingen hjälp är risken stor att de inte berättar för någon om sin rädsla och förutom att det påverkar dem själva kan det även påverka både relationen till mamman och barnet, säger Malin Bergström.
För att kategorisera män som rädda eller inte rädda fick männen beskriva sina känslor i mitten av graviditeten. Samma instrument som tidigare använts på förlossningsrädda kvinnor användes i studien, men innehållet hade anpassats till männens situation. I instrumentet fanns totalt 25 frågor och påståenden om känslor och tankar inför förlossningen. Av de totalt 762 män som svarade på enkäten kategoriserades 83 som rädda, vilket motsvarar ungefär 11 procent.
– Det är en betydande andel av männen som är rädda. Vår studie visar att de här männen också hade högre generell oro under graviditeten och att de i lägre utsträckning trodde att de skulle bli bra föräldrar, berättar Malin Bergström.
Män som led av förlossningsrädsla under graviditeten upplevde oftare förlossningen som mer skrämmande än män utan sådan rädsla. Föräldrautbildningen med psykoprofylax påverkade dock förlossningsupplevelsen positivt.
– Genom strukturerade övningar och samtal får de reda på hur kvinnan vill ha det under förlossningen och hur de kan hjälpa till på bästa sätt. De blir mer förberedda inför förlossningen och det minskar antagligen deras rädsla och oro, säger Malin Bergström.
I sin forskning visar hon också att var tredje förlossningsrädd man också har en kvinna som är rädd. En sårbar grupp som i värsta fall drar ned varandra, säger hon och poängterar hur viktigt det är att modern föräldrautbildning riktar sig till dem som mest behöver det – så ser det inte alltid ut idag.
– Idag är psykoprofylax ett oerhört populärt inslag i föräldrautbildningen. Men vår forskning har visat att den inte har några positiva effekter för det stora flertalet. Tvärtom riskerar man att förstärka det mönster som redan finns av att inte nå socialt utsatta grupper, eftersom psykoprofylax är mest populärt bland de socialt välsituerade. Men människor har olika behov, det visar bland annat min forskning. Och för pappor som är rädda inför förlossningen kan den metoden passa bra, säger Malin Bergström.
Läs hela avhandlingen: http://diss.kib.ki.se/2010/978-91-7457-052-6/
Källa: Karolinska institutet
onsdag 3 november 2010
Lägre risk för utlandsfödda att bryta höften
Utlandsfödda svenskar löper mindre risk att bryta höften än svenskfödda. Det visar en studie vid Geriatriskt utvecklingscentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
I jämförelsen ingår drygt 320 000 svenskfödda och 307 000 utlandsfödda människor. 22 000 av dessa personer fick en höftfraktur under åren 1987 till och med 1999.
De som var födda i Finland och Tyskland hade 24 procent lägre risk att drabbas av en höftfraktur än en svenskfödd. Men lägst risk av alla löpte de som kom från Centraleuropa, framförallt forna Jugoslavien.
Varför det är så kan forskarnas inte säga. Framförallt inte när det gäller varför Finland ligger under den svenska risken. Här har vi har ungefär samma kostvanor, samma motionsvanor, utsätts för nästan samma solstrålning och har en viss övervikt. Det senare kan skydda mot benfrakturer.
De människor som ursprungligen kommer från Centraleuropa har haft andra kostvanor, annan fysisk aktivitet än de stillasittande svenskarna. De har någon övervikt och en viss genetisk variation i förmågan att ta till sig D-vitaminer kan inte uteslutas.
Det är idag känt att det finns en genetisk variation i D vitaminreceptorer som påverkar aktivitet och effekt av D vitamin.
Fördelen av att vara utlandsfödd avtog med tiden.
Forskarna fann även att de utlandsfödda levde i genomsnitt två år kortare än de svenskfödda. De sökte mindre ofta vård under sitt sista levnadsår och hade kortare vårdtider.
Källa: Skånes universitetssjukhus
I jämförelsen ingår drygt 320 000 svenskfödda och 307 000 utlandsfödda människor. 22 000 av dessa personer fick en höftfraktur under åren 1987 till och med 1999.
De som var födda i Finland och Tyskland hade 24 procent lägre risk att drabbas av en höftfraktur än en svenskfödd. Men lägst risk av alla löpte de som kom från Centraleuropa, framförallt forna Jugoslavien.
Varför det är så kan forskarnas inte säga. Framförallt inte när det gäller varför Finland ligger under den svenska risken. Här har vi har ungefär samma kostvanor, samma motionsvanor, utsätts för nästan samma solstrålning och har en viss övervikt. Det senare kan skydda mot benfrakturer.
De människor som ursprungligen kommer från Centraleuropa har haft andra kostvanor, annan fysisk aktivitet än de stillasittande svenskarna. De har någon övervikt och en viss genetisk variation i förmågan att ta till sig D-vitaminer kan inte uteslutas.
Det är idag känt att det finns en genetisk variation i D vitaminreceptorer som påverkar aktivitet och effekt av D vitamin.
Fördelen av att vara utlandsfödd avtog med tiden.
Forskarna fann även att de utlandsfödda levde i genomsnitt två år kortare än de svenskfödda. De sökte mindre ofta vård under sitt sista levnadsår och hade kortare vårdtider.
Källa: Skånes universitetssjukhus
Fler riskgrupper får influensavaccin gratis
Region Skåne har efter rekommendationer från Socialstyrelsen i år utökat den grupp som får influensavaccinering gratis. Sedan tidigare ingår ålderspensionärer, svårt hjärt- och eller lungsjuka, personer med KOL eller nedsatt immunförsvar. Nya riskgrupper är gravida som inte vaccinerade sig mot svininfluensan förra säsongen och personer med någon av följande sjukdomar:
• Instabil sockersjuka (diabetes mellitus)
• Kronisk lever- eller njursvikt
• Astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning)
• Extrem fetma som påverkar andningen (störst risk vid BMI>40)
• Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
• Flerfunktionshinder hos barn.
Beslutet gäller från 1 november 2010.
I gruppen barn och ungdomar 5-14 år är, enligt en undersökning av Smittskyddsinstitutet från i våras, skyddet bra mot svininfluensan A (H1N1) men sämre i gruppen över 65 år. Årets influensa A (H3N2) är av samma typ som Hongkonginfluensan 1968. Det är två år sedan det viruset senast cirkulerade i Sverige och därför väntas många bli sjuka. Det nya vaccinet är komponerat för att ge skydd mot både årets och förra årets influensa.
Källa: Region Skåne och Smittskyddsinstitutet
• Instabil sockersjuka (diabetes mellitus)
• Kronisk lever- eller njursvikt
• Astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning)
• Extrem fetma som påverkar andningen (störst risk vid BMI>40)
• Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
• Flerfunktionshinder hos barn.
Beslutet gäller från 1 november 2010.
I gruppen barn och ungdomar 5-14 år är, enligt en undersökning av Smittskyddsinstitutet från i våras, skyddet bra mot svininfluensan A (H1N1) men sämre i gruppen över 65 år. Årets influensa A (H3N2) är av samma typ som Hongkonginfluensan 1968. Det är två år sedan det viruset senast cirkulerade i Sverige och därför väntas många bli sjuka. Det nya vaccinet är komponerat för att ge skydd mot både årets och förra årets influensa.
Källa: Region Skåne och Smittskyddsinstitutet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
