Det är lätt att bli förälskad på gym. Själva träningen underlättar för starka känslor. Inte ens en kronprinsessa slipper undan när hjärtat slår och pulsen höjs. Personliga tränare står mitt i skottlinjen.
Förälskelser orsakas av kemiska reaktioner i hjärnan och det är i hjärnan som kärleken har sin hemvist, inte i hjärtat. Det bara känns så.
Redan de gamla grekerna visste att känslor upplevs genom hjärnan.
Den första förälskelsen är ett rus med samma symtom som sjukliga beteendestörningar. Omdömet är uruselt. Abstinensen är svår och längtan efter nya rus följer samma mönster som drog- eller spelberoende.
- Det är inte meningen att vi ska tänka under förälskelsen. Den är en biologisk drivkraft för släktet att föröka sig, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet.
Känslohjärnan är fullt påslagen. Det område i hjärnan som manar oss att ta det lugnt växlas ner och det som stimulerar risktagande växlas upp. Belöningssystemet duschas av dopamin och andra signalämnen som höjer lusten och skapar behov av ständigt nya kickar.
- Vi vill ge efter, det är inget konstigt i det, säger Åke Pålshammar.
Att stå emot kan vara svårt nog i en oromantisk fikahörna på jobbet när vibbarna är rätt. I andra, pulshöjande, omständigheter är det nästan omöjligt att inte falla pladask. När hjärtat slår lite extra höjs hjärnans vakenhet för vad som är på gång och ökar kraften i känslorna. Det gäller också andra känslor som rädsla och ilska.
Spänning är en bra katalysator, liksom musik. Även en metronom som taktfast slår rytmen har samma effekt.
-Gym fungerar likadant, berättar Åke Pålshammar, som hade kronprinsessan i publiken en gång när han pratade om kärlekens kemi.
Så nu vet också hon varför det gick som det gick.
Victoria och Daniel var vuxna när de förälskade sig i varandra och förälskade vuxna är bättre än förälskade tonåringar på att tackla den tillfälliga förlusten av omdömet. Vuxna har erfarenhet att luta sig mot och även mogna frontallober, de som behövs bland annat för att hålla känslor i schack.
- Frontalloberna är inte mogna förrän i 20-25-årsåldern, säger Åke Pålshammar.
Följaktligen lever barn och tonåringar farligare än vuxna. De begriper helt enkelt inte bättre. Förälskade tonåringar riskerar att hamna i dåligt sällskap och förledas till handlingar som går emot deras natur. Sturebymordet är ett tragiskt exempel.
Då är det bra att ta ett steg tillbaka och försöka resonera kallt. Förr eller senare börjar vi ändå se den älskade för den han/hon är, inte som ett omöjligt ideal. Om förälskelsen överlever fasas dopaminet ut och ersätts av myspyshormonet oxytocin som arbetar för en varaktig relation.
Men det är en annan historia.
Robert Broberg: ”Man måste hej, man måste hej, man måste hejda sig, när man ser en tjusig tjej.”
Pascal: ”Hjärtat har sina skäl, som förståndet inte fattar.”
Francis Bacon: ”Det är omöjligt att vara förälskad och klok på samma gång.”
Okänd: ”Guld förblindar många; kärleken förblindar alla.”
Andra kändisar som föll för sina personliga tränare
Madonna, Nicolette Sheridan, Markoolio, Ingemar Stenmark, Julia Roberts, Demi Moore, Stephanie av Monaco.
Publicerad i Sydsvenskan
söndag 30 maj 2010
Medveten närvaro minskar stressen
Psykolog Yvonne Terjestam vid Linnéuniversitetet i Växjö-Kalmar har forskat om barns och ungdomars psykiska hälsa sedan 1990-talet och under tiden sett självkänsla minska och beteendeproblem öka.
- Träning i medveten närvaro minskar stressen och förbättrar elevernas fokus på skolarbetet, säger hon.
Hon är författare till Mindfulness i skolan, en nyutkommen bok om stillhetspedagogiken. Mindfulness betyder medveten närvaro.
- Det finns bara ett par böcker i ämnet och ingen tidigare på svenska. Jag hoppas att min bok kan fungera som en handbok för alla som arbetar med barn och ungdomar, liksom för föräldrar.
Hon tycker det är rätt att börja med de små barnen eftersom de verkar ha en medfödd förmåga att vara i nuet som bör tas tillvara. Men behovet av stillhet är minst lika stort hos de större barnen.
I den nya pedagogiken skiljer forskarna mellan mindless och mindful undervisning. Ett exempel på det förra är följande resultat från ett amerikanskt forskningsprojekt i skolor med generellt höga betyg. Elever i andra klass fick ett problem att lösa: ”På en båt finns det 26 får och 10 getter, Hur gammal är kaptenen?” Åttioåtta procent av eleverna svarade 36. Ingen svarade att problemet var omöjligt att lösa.
Mindful undervisning innebär full fokusering på och reflektion över problemet och då görs inte logiska felslut som i exemplet ovan. Kreativitet och förmåga till inlärning ökar när ungdomar gör stillhetsövningar.
Men sambandet är ännu starkare till minskad stress och oro, bättre självförtroende, trivsel i skolan och relationer mellan eleverna.
- I skolan handlar det mycket om att prestera och det upplever många elever som stressande. Därför fyller Drömmen om det godas metoder en viktig roll i dagens skola, säger speciallärare Mariann Henriksen på Vallhallaskolans högstadium i Oskarshamn.
Hennes arbetslag med fem klasser samarbetade med Yvonne Terjestam i projektet Barn i balans, läsåret 2006-2007. När projektet var slut och Yvonne Terjestam ville testa nya elever, bad de att få fortsätta samarbetet.
- Eleverna har undervisning i stillhet, massage, livssamtal och yoga inom ämnet Livskunskap två gånger i veckan. Niorna som har tränat metoderna sedan årskurs 7 är mycket positiva. Rasterna kan vara ganska stimmiga och eleverna ber ibland om en stunds stillhet inför ett prov för att lugna ner sig och öka koncentrationen.
Till hösten 2010 kommer stillhetspedagogiken att införas i alla nya klasser vid Vallhallaskolan.
Fotnot. Mindfulness i skolan ges ut av Studentlitteratur.
Publicerad i Sydsvenskan
- Träning i medveten närvaro minskar stressen och förbättrar elevernas fokus på skolarbetet, säger hon.
Hon är författare till Mindfulness i skolan, en nyutkommen bok om stillhetspedagogiken. Mindfulness betyder medveten närvaro.
- Det finns bara ett par böcker i ämnet och ingen tidigare på svenska. Jag hoppas att min bok kan fungera som en handbok för alla som arbetar med barn och ungdomar, liksom för föräldrar.
Hon tycker det är rätt att börja med de små barnen eftersom de verkar ha en medfödd förmåga att vara i nuet som bör tas tillvara. Men behovet av stillhet är minst lika stort hos de större barnen.
I den nya pedagogiken skiljer forskarna mellan mindless och mindful undervisning. Ett exempel på det förra är följande resultat från ett amerikanskt forskningsprojekt i skolor med generellt höga betyg. Elever i andra klass fick ett problem att lösa: ”På en båt finns det 26 får och 10 getter, Hur gammal är kaptenen?” Åttioåtta procent av eleverna svarade 36. Ingen svarade att problemet var omöjligt att lösa.
Mindful undervisning innebär full fokusering på och reflektion över problemet och då görs inte logiska felslut som i exemplet ovan. Kreativitet och förmåga till inlärning ökar när ungdomar gör stillhetsövningar.
Men sambandet är ännu starkare till minskad stress och oro, bättre självförtroende, trivsel i skolan och relationer mellan eleverna.
- I skolan handlar det mycket om att prestera och det upplever många elever som stressande. Därför fyller Drömmen om det godas metoder en viktig roll i dagens skola, säger speciallärare Mariann Henriksen på Vallhallaskolans högstadium i Oskarshamn.
Hennes arbetslag med fem klasser samarbetade med Yvonne Terjestam i projektet Barn i balans, läsåret 2006-2007. När projektet var slut och Yvonne Terjestam ville testa nya elever, bad de att få fortsätta samarbetet.
- Eleverna har undervisning i stillhet, massage, livssamtal och yoga inom ämnet Livskunskap två gånger i veckan. Niorna som har tränat metoderna sedan årskurs 7 är mycket positiva. Rasterna kan vara ganska stimmiga och eleverna ber ibland om en stunds stillhet inför ett prov för att lugna ner sig och öka koncentrationen.
Till hösten 2010 kommer stillhetspedagogiken att införas i alla nya klasser vid Vallhallaskolan.
Fotnot. Mindfulness i skolan ges ut av Studentlitteratur.
Publicerad i Sydsvenskan
Metoder för stillhet sprids i skolan
Ljudnivån på Armbandets förskola i Norrköping är öronbedövande låg. Ovana besökare kan undra var de 86 barnen egentligen håller hus.
Många års träning med barnen i att stilla sig har skapat en miljö där lugn och ro är lika självklara som stoj och stim. Barnen behöver inte skrika för att göra sig hörda. Personalen mår så bra att de tidigare vanliga långtidssjukskrivningarna helt har upphört.
Armbandets förskola är pionjär inom en pedagogik som lär barn att förstå sambandet mellan inre upplevelser och yttre händelser, och som lär ut metoder för stillhet, koncentration och välbefinnande.
Ann-Kristin Källström Sundgren är chef för skolan. Hon började undervisa personal och barn på Armbandet 1996 och fortsatte 2001 på Kättsätters förskola när hon fick ansvaret även där.
Idag är barnen på de två förskolorna från 3-4-årsåldern vana utövare av qigong, yoga och massage.
- De blir inte bara lugnare, de blir också mer omtänksamma om varandra, berättar Ann-Kristin Källström Sundgren, som aldrig tvivlat på att hon var på rätt väg.
Hennes förskolor ingår i nätverket Drömmen om det goda, som utöver pedagoger består av journalister, psykologer, läkare, sjukgymnaster, terapeuter, företagsledare med flera. Nätverket undervisar i pedagogiken och stöttar forskare som undersöker vad den ger.
Nu har Drömmen om det goda spridits till omkring 100 skolor i Sverige och fått efterföljare i Norge och USA.
- Pedagogiken växer snabbt nu och särskilt i Norrköping, där vi nyligen hade utbildning av lärare. Vi väntade oss 30 personer, det kom 180, säger Anna Bornstein, journalist, författare och initiativtagare till Drömmen om det goda.
I Skåne går utvecklingen trögare. Men några eldsjälar finns även här och hösten 2010 kommer kurser att hållas för lärare i Malmö.
Drömmen om det goda
Drömmen om det goda är en hälso- och fredsmetodik som har utvecklats för att skapa lugn och ro i skolan. Metoderna kan användas på alla stadier från förskola till gymnasium. De bygger på fyra teman, som kan kombineras eller användas var för sig: stillhet (koncentrations- och avslappningsövningar), beröring (massage), reflektion (samtal om existentiella frågor), rörelse (qigong och yoga). http://www.dreamofthegood.org/
Anna Bornstein om när Dalai Lama föreläste i Globen för 8 000 gymnasieelever: ” Han skulle prata i 45 minuter för att inte trötta ut ungdomarna. Han pratade i två timmar och det var så tyst att man kunde ha hört en knappnål falla. Vi hade kunnat fylla Globen flera gånger om"
Många års träning med barnen i att stilla sig har skapat en miljö där lugn och ro är lika självklara som stoj och stim. Barnen behöver inte skrika för att göra sig hörda. Personalen mår så bra att de tidigare vanliga långtidssjukskrivningarna helt har upphört.
Armbandets förskola är pionjär inom en pedagogik som lär barn att förstå sambandet mellan inre upplevelser och yttre händelser, och som lär ut metoder för stillhet, koncentration och välbefinnande.
Ann-Kristin Källström Sundgren är chef för skolan. Hon började undervisa personal och barn på Armbandet 1996 och fortsatte 2001 på Kättsätters förskola när hon fick ansvaret även där.
Idag är barnen på de två förskolorna från 3-4-årsåldern vana utövare av qigong, yoga och massage.
- De blir inte bara lugnare, de blir också mer omtänksamma om varandra, berättar Ann-Kristin Källström Sundgren, som aldrig tvivlat på att hon var på rätt väg.
Hennes förskolor ingår i nätverket Drömmen om det goda, som utöver pedagoger består av journalister, psykologer, läkare, sjukgymnaster, terapeuter, företagsledare med flera. Nätverket undervisar i pedagogiken och stöttar forskare som undersöker vad den ger.
Nu har Drömmen om det goda spridits till omkring 100 skolor i Sverige och fått efterföljare i Norge och USA.
- Pedagogiken växer snabbt nu och särskilt i Norrköping, där vi nyligen hade utbildning av lärare. Vi väntade oss 30 personer, det kom 180, säger Anna Bornstein, journalist, författare och initiativtagare till Drömmen om det goda.
I Skåne går utvecklingen trögare. Men några eldsjälar finns även här och hösten 2010 kommer kurser att hållas för lärare i Malmö.
Drömmen om det goda
Drömmen om det goda är en hälso- och fredsmetodik som har utvecklats för att skapa lugn och ro i skolan. Metoderna kan användas på alla stadier från förskola till gymnasium. De bygger på fyra teman, som kan kombineras eller användas var för sig: stillhet (koncentrations- och avslappningsövningar), beröring (massage), reflektion (samtal om existentiella frågor), rörelse (qigong och yoga). http://www.dreamofthegood.org/
Anna Bornstein om när Dalai Lama föreläste i Globen för 8 000 gymnasieelever: ” Han skulle prata i 45 minuter för att inte trötta ut ungdomarna. Han pratade i två timmar och det var så tyst att man kunde ha hört en knappnål falla. Vi hade kunnat fylla Globen flera gånger om"
Publicerad i Sydsvenskan
fredag 28 maj 2010
EU Health Prize
Med artikeln om antibiotikaresistens deltog jag i EU:s första tävling om pris för bästa artikel 2009 om ett hälsoproblem som angår alla i unionen. Jag utsågs i delfinalen till Sveriges finalist i tävlingen. Bilden är från prisceremonin i Bryssel.
Motståndskraftiga bakterier lika stort hot som klimatförändringar
Motståndskraftiga bakterier är ett de värsta hoten mot den globala folkhälsan. För kommande generationer är det är lika allvarligt som förändringen av klimatet.
Redan dödas lika många européer av overksam antibiotika som av trafiken.
- Inte många förstår vidden av problemet, säger Otto Cars, expert på antibiotikaresistens på Smittskyddsinstitutet.
År 1928, för knappt en mansålder sedan, upptäckte engelsmannen Alexander Fleming penicillinet. Bakteriologen lade märke till att en odling av stafylokocker stördes av mögel. Där möglet växte dog bakterierna. Han följde upp sin iakttagelse och såg att mögelsvampen, av arten Penicillum notatum, bet på fler bakterier.
Fleming förstod möjligheterna och skrev en vetenskaplig rapport om sitt fynd 1929. Få uppmärksammade den. Intresset väcktes först tio år senare när kemisterna Chain och Florey förädlade hans mögelsvamp till medicin. De delade 1945 Nobelpriset i medicin med Fleming.
Penicillinet slog igenom under kriget och började sedan massproduceras. Medicinen räddade mirakulöst miljontals människor från sjukdomar som man innan hade dött av: lunginflammation, hjärnhinneinflammation, svåra sårinfektioner, syfilis, gonorré och andra.
Fleming varnade i sin Nobelföreläsning för att bakterier som var känsliga för penicillin lätt kunde göras okänsliga genom att användas fel. Om patienterna fick för liten dos, som inte helt tog död på bakterierna, skulle de utveckla motståndskraft mot penicillinet. Därför skulle medicinen inte släppas till människor som kunde göra fel av okunskap.
- När jag gick som underläkare på sjukhus under 1970-talet fick vi inte ordinera antibiotika utan att fråga överläkarna, berättar Otto Cars.
Penicillinet följdes snart av andra liknande mediciner, som utvanns ur mikroorganismer för att bekämpa andra mikroorganismer. Gruppen kallas antibiotika (anti bios = mot liv).
Ända till 1968 tog läkemedelsföretagen fram nya sorter av antibiotika med nya egenskaper. Sedan kom inga fler, eftersom det inte fanns något ekonomiskt intresse av att fortsätta. Först på 2000-talet går det åter att tjäna pengar på nya antibiotika och nu är det bråttom att ersätta gamla försvagade mediciner.
- Barn dör helt i onödan, även i Sverige, säger Otto Cars.
Ett sent exempel är två nyfödda på Universitetssjukhuset i Huddinge som troligen dog på grund av att det inte fanns verksamma mediciner mot ESBL, multiresistenta tarmbakterier.
Otto Cars är ordförande i Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens), ett nätverk av experter som sedan 1995 arbetar för ansvarsfull användning av antibiotika.
Under hans sakliga och lugna framtoning skymtar frustration och trötthet över hur svårt det är att få gehör för varningarna. Människan har haft ett sagolikt vapen mot svåra sjukdomar och det är nu på väg att glida oss ur händerna. Vi slösar bort gåvan.
- De flesta tycks tro att antibiotika alltid kommer att finnas. De lever i ett globalt självbedrägeri, säger Otto Cars och drar sig till minnes ett uttalande från en känd professor som 1968 sade: ”Det är dags att stänga läroboken om infektionssjukdomar”.
Hotet från motståndskraftiga bakterier handlar inte bara om att inte längre kunna bota infektionssjukdomar. De riskerar att omintetgöra hela den avancerade sjukvård som har byggts upp med cancerbehandling, vård av för tidigt födda barn, transplantationer och andra stora kirurgiska ingrepp.
Alla patienter som är försvagade av andra sjukdomar eller stora operationer blir lätt offer för infektioner.
Det medicinska budskapet är inte svårt att ta till sig. En liten mängd bakterier som står emot antibiotika finns alltid. Så länge tillräckligt många bakterier är känsliga för antibiotika spelar de ingen roll. Men när de känsliga slås ut breder de motståndskraftiga ut sig och tar över.
De känsliga bakterierna slås ut när vi slösar med antibiotika.
Balansen tippades någon gång efter 1968, när nya mediciner inte längre hjälpte läkarna att ligga steget före de snabbt föränderliga bakterierna. De började förlora strider de alltid hade vunnit.
- I början kom förändringen smygande. Nu går den fort, säger Otto Cars.
Sverige är ett föregångsland för det förebyggande arbetet. Strama började som en frivilligorganisation men permanentades av staten 2006. Regeringen ser arbetet som ett prioriterat område och avser att lyfta frågan under sitt ordförandeskap i höst.
Nittio procent av antibiotikan skrivs ut i öppenvården. Det är där överanvändningen ger grogrund för bakterier vi inte vill ha. Läkare agerar snarare efter vad kunden vill ha än efter vad som är klokast.
- Det borde inte vara tillåtet att skriva ut verkningslös antibiotika till öronbarn, säger Otto Cars i en ton som röjer hans upprördhet.
Han är lika besviken på landsting som inte håller efter sina läkare med kontroller. Stramas undersökningar visar att följsamheten till behandlingsrekommendationer brister i val av antibiotika, dosering och behandlingstid. Var tionde sjukhuspatient har infekterats medan de har varit inlagda.
Svenska sjukhus har de senaste åren haft flera stora utbrott av motståndskraftiga bakterier. Orsaken är överbeläggning och underbemanning. Riskerna ökar när patienter flyttas mellan olika avdelningar i jakt på lediga sängar. Det saknas enkelrum där smittsamma patienter kan isoleras.
- I längden blir det dyrare för landstingen att spara genom att dra ner på vårdplatser, kommenterar Otto Cars.
Om svenska läkare är svåra att nå står Strama och dess systerorganisationer inför en gigantisk internationell utmaning. I Europa går utvecklingen både framåt och bakåt. I England skriver läkarna ut recept som inte får tas ut förrän efter några dagar. Då har de flesta redan tillfrisknat av sig själva. I Grekland får läkarna bonuspengar från företagen om de säljer mycket läkemedel. I en del östeuropeiska länder säljs antibiotika receptfritt.
- EU borde enas om ett handlingsprogram med nollvision för resistenta bakterier, säger Otto Cars.
WHO tog 2001 fram ett program där motståndskraftiga bakterier utpekades som ett globalt säkerhetsproblem. Organisationen antog på förslag från Sverige 2005 en resolution om att börja agera.
- Sedan har ingenting gjorts. WHO har inte ens tillsatt en arbetsgrupp, ännu mindre tagit initiativ till att samordna resurser.
Få studier har gjorts som beskriver hotet i reda siffror men de som finns förskräcker: Studier i fem asiatiska länder visar att ett barn dör varannan minut på grund av att antibiotika har förlorat sin kraft. 70 procent av blodförgiftningarna kan inte behandlas. På ett barnsjukhus i Tanzania är dödligheten högre (50 procent) för barn som fått multiresistenta tarmbakterier än för dem som fått malaria (20 procent). I Indien skickas patienter hem från privata sjukhus när de inte kan betala dyr men verksam antibiotika.
- Mot hiv/aids, tuberkulos och malaria har WHO program. Mot resistenta bakterier finns ingen strategi.
Du målar upp en pessimistisk bild. Är läget hopplöst?
- Nej, det är inte hopplöst. Jag tror på vanliga människors kraft att förändra. Den är stor. Om Indien, där det bor en miljard människor, lyckas förbjuda tobak i offentliga lokaler, då måste vi lyckas.
Vad behöver göras?
- Vi har ett kortsiktigt och ett långsiktigt mål. På kort sikt måste vi få nya antibiotika. På lång sikt måste vi sluta slösa med antibiotika. Läkarna måste ta sitt ansvar.
Multiresistenta bakterier
Tre grupper av bakterier som är okänsliga för flera slags antibiotika ger idag problem i den svenska sjukvården.
MRSA är multiresistenta stafylokocker. Mer än tusen personer årligen får dessa. Bakterierna orsakar så kallad sjukhussjuka som till exempel ger infektioner i huden.
ESBL är resistenta tarmbakterier. Ett enzym i bakterierna bryter ner antibiotikan. Ett tusental patienter drabbas årligen. Två spädbarn i Stockholm dog troligen förra året av ESBL-infektioner.
VRE (vankomycinresistenta tarmbakterier). Sverige brukar ha ett tiotal fall årligen men det senaste året har över 500 personer smittats. Utbrott av bakterien har inträffat samtidigt i Halland, Västmanland och Stockholms län. VRE är ett bekymmer särskilt i intensivvården eftersom vancomycin är ett viktigt antibiotikum där.
Publicerad i Sydsvenskan
Redan dödas lika många européer av overksam antibiotika som av trafiken.
- Inte många förstår vidden av problemet, säger Otto Cars, expert på antibiotikaresistens på Smittskyddsinstitutet.
År 1928, för knappt en mansålder sedan, upptäckte engelsmannen Alexander Fleming penicillinet. Bakteriologen lade märke till att en odling av stafylokocker stördes av mögel. Där möglet växte dog bakterierna. Han följde upp sin iakttagelse och såg att mögelsvampen, av arten Penicillum notatum, bet på fler bakterier.
Fleming förstod möjligheterna och skrev en vetenskaplig rapport om sitt fynd 1929. Få uppmärksammade den. Intresset väcktes först tio år senare när kemisterna Chain och Florey förädlade hans mögelsvamp till medicin. De delade 1945 Nobelpriset i medicin med Fleming.
Penicillinet slog igenom under kriget och började sedan massproduceras. Medicinen räddade mirakulöst miljontals människor från sjukdomar som man innan hade dött av: lunginflammation, hjärnhinneinflammation, svåra sårinfektioner, syfilis, gonorré och andra.
Fleming varnade i sin Nobelföreläsning för att bakterier som var känsliga för penicillin lätt kunde göras okänsliga genom att användas fel. Om patienterna fick för liten dos, som inte helt tog död på bakterierna, skulle de utveckla motståndskraft mot penicillinet. Därför skulle medicinen inte släppas till människor som kunde göra fel av okunskap.
- När jag gick som underläkare på sjukhus under 1970-talet fick vi inte ordinera antibiotika utan att fråga överläkarna, berättar Otto Cars.
Penicillinet följdes snart av andra liknande mediciner, som utvanns ur mikroorganismer för att bekämpa andra mikroorganismer. Gruppen kallas antibiotika (anti bios = mot liv).
Ända till 1968 tog läkemedelsföretagen fram nya sorter av antibiotika med nya egenskaper. Sedan kom inga fler, eftersom det inte fanns något ekonomiskt intresse av att fortsätta. Först på 2000-talet går det åter att tjäna pengar på nya antibiotika och nu är det bråttom att ersätta gamla försvagade mediciner.
- Barn dör helt i onödan, även i Sverige, säger Otto Cars.
Ett sent exempel är två nyfödda på Universitetssjukhuset i Huddinge som troligen dog på grund av att det inte fanns verksamma mediciner mot ESBL, multiresistenta tarmbakterier.
Otto Cars är ordförande i Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens), ett nätverk av experter som sedan 1995 arbetar för ansvarsfull användning av antibiotika.
Under hans sakliga och lugna framtoning skymtar frustration och trötthet över hur svårt det är att få gehör för varningarna. Människan har haft ett sagolikt vapen mot svåra sjukdomar och det är nu på väg att glida oss ur händerna. Vi slösar bort gåvan.
- De flesta tycks tro att antibiotika alltid kommer att finnas. De lever i ett globalt självbedrägeri, säger Otto Cars och drar sig till minnes ett uttalande från en känd professor som 1968 sade: ”Det är dags att stänga läroboken om infektionssjukdomar”.
Hotet från motståndskraftiga bakterier handlar inte bara om att inte längre kunna bota infektionssjukdomar. De riskerar att omintetgöra hela den avancerade sjukvård som har byggts upp med cancerbehandling, vård av för tidigt födda barn, transplantationer och andra stora kirurgiska ingrepp.
Alla patienter som är försvagade av andra sjukdomar eller stora operationer blir lätt offer för infektioner.
Det medicinska budskapet är inte svårt att ta till sig. En liten mängd bakterier som står emot antibiotika finns alltid. Så länge tillräckligt många bakterier är känsliga för antibiotika spelar de ingen roll. Men när de känsliga slås ut breder de motståndskraftiga ut sig och tar över.
De känsliga bakterierna slås ut när vi slösar med antibiotika.
Balansen tippades någon gång efter 1968, när nya mediciner inte längre hjälpte läkarna att ligga steget före de snabbt föränderliga bakterierna. De började förlora strider de alltid hade vunnit.
- I början kom förändringen smygande. Nu går den fort, säger Otto Cars.
Sverige är ett föregångsland för det förebyggande arbetet. Strama började som en frivilligorganisation men permanentades av staten 2006. Regeringen ser arbetet som ett prioriterat område och avser att lyfta frågan under sitt ordförandeskap i höst.
Nittio procent av antibiotikan skrivs ut i öppenvården. Det är där överanvändningen ger grogrund för bakterier vi inte vill ha. Läkare agerar snarare efter vad kunden vill ha än efter vad som är klokast.
- Det borde inte vara tillåtet att skriva ut verkningslös antibiotika till öronbarn, säger Otto Cars i en ton som röjer hans upprördhet.
Han är lika besviken på landsting som inte håller efter sina läkare med kontroller. Stramas undersökningar visar att följsamheten till behandlingsrekommendationer brister i val av antibiotika, dosering och behandlingstid. Var tionde sjukhuspatient har infekterats medan de har varit inlagda.
Svenska sjukhus har de senaste åren haft flera stora utbrott av motståndskraftiga bakterier. Orsaken är överbeläggning och underbemanning. Riskerna ökar när patienter flyttas mellan olika avdelningar i jakt på lediga sängar. Det saknas enkelrum där smittsamma patienter kan isoleras.
- I längden blir det dyrare för landstingen att spara genom att dra ner på vårdplatser, kommenterar Otto Cars.
Om svenska läkare är svåra att nå står Strama och dess systerorganisationer inför en gigantisk internationell utmaning. I Europa går utvecklingen både framåt och bakåt. I England skriver läkarna ut recept som inte får tas ut förrän efter några dagar. Då har de flesta redan tillfrisknat av sig själva. I Grekland får läkarna bonuspengar från företagen om de säljer mycket läkemedel. I en del östeuropeiska länder säljs antibiotika receptfritt.
- EU borde enas om ett handlingsprogram med nollvision för resistenta bakterier, säger Otto Cars.
WHO tog 2001 fram ett program där motståndskraftiga bakterier utpekades som ett globalt säkerhetsproblem. Organisationen antog på förslag från Sverige 2005 en resolution om att börja agera.
- Sedan har ingenting gjorts. WHO har inte ens tillsatt en arbetsgrupp, ännu mindre tagit initiativ till att samordna resurser.
Få studier har gjorts som beskriver hotet i reda siffror men de som finns förskräcker: Studier i fem asiatiska länder visar att ett barn dör varannan minut på grund av att antibiotika har förlorat sin kraft. 70 procent av blodförgiftningarna kan inte behandlas. På ett barnsjukhus i Tanzania är dödligheten högre (50 procent) för barn som fått multiresistenta tarmbakterier än för dem som fått malaria (20 procent). I Indien skickas patienter hem från privata sjukhus när de inte kan betala dyr men verksam antibiotika.
- Mot hiv/aids, tuberkulos och malaria har WHO program. Mot resistenta bakterier finns ingen strategi.
Du målar upp en pessimistisk bild. Är läget hopplöst?
- Nej, det är inte hopplöst. Jag tror på vanliga människors kraft att förändra. Den är stor. Om Indien, där det bor en miljard människor, lyckas förbjuda tobak i offentliga lokaler, då måste vi lyckas.
Vad behöver göras?
- Vi har ett kortsiktigt och ett långsiktigt mål. På kort sikt måste vi få nya antibiotika. På lång sikt måste vi sluta slösa med antibiotika. Läkarna måste ta sitt ansvar.
Multiresistenta bakterier
Tre grupper av bakterier som är okänsliga för flera slags antibiotika ger idag problem i den svenska sjukvården.
MRSA är multiresistenta stafylokocker. Mer än tusen personer årligen får dessa. Bakterierna orsakar så kallad sjukhussjuka som till exempel ger infektioner i huden.
ESBL är resistenta tarmbakterier. Ett enzym i bakterierna bryter ner antibiotikan. Ett tusental patienter drabbas årligen. Två spädbarn i Stockholm dog troligen förra året av ESBL-infektioner.
VRE (vankomycinresistenta tarmbakterier). Sverige brukar ha ett tiotal fall årligen men det senaste året har över 500 personer smittats. Utbrott av bakterien har inträffat samtidigt i Halland, Västmanland och Stockholms län. VRE är ett bekymmer särskilt i intensivvården eftersom vancomycin är ett viktigt antibiotikum där.
Publicerad i Sydsvenskan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
