Passar inte tonåren

Diabetes passar inte tonåringar.
När de minst av allt vill leva måttfullt och kontrollerat blir sjukdomen svårare att sköta än innan.

- Många ungdomar med diabetes har det jättejobbigt och jobbigast är det för tjejerna, säger Astrid Leide, diabetessjuksköterska på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
I barndomen är det jämförelsevis lätt att hålla blodsockret på en nivå som diabetiker mår bra av och som skyddar från följdsjukdomar. I tonåren rubbas den delikata balansen när kroppen skjuter fart och hormonerna flödar.
Föräldrarna vare sig får eller kan hålla samma vakande öga på att barnen gör rätt.
- Föräldrarna är oroliga men måste släppa kontrollen. Även tonåringar med diabetes måste testa sina gränser men de behöver fortfarande stöd från sina föräldrar, säger Astrid Leide.
Det är viktigt att ungdomarna själva lär sig ta ansvar för hur insulinbehov och blodsocker ändras när de stannar uppe sent, äter oregelbundet och onyttigt, dansar länge, röker, dricker alkohol eller prövar andra droger.
Rökare t ex behöver trettio procent mer insulin än icke-rökare. Alkohol minskar insulinbehovet, liksom fysisk aktivitet.
Lika viktigt är att berätta för lärare och kompisar om sin sjukdom, i fall de skulle behöva hjälp.
- Vi uppmanar våra patienter att tala om för sina kamrater hur de reagerar när de får en känning, det vill säga att blodsockret sjunker för långt, säger Astrid Leide.
Den som har lågt blodsocker behöver äta men förstår inte alltid det själv utan kan behöva påminnas. Lågt blodsocker i kombination med alkohol kan vara farligt och dessutom svårare att upptäcka under ruset. Tecknen är lätta att förväxla med hur berusade människor uppträder.
I Malmö kallas tonåringarna till mottagningen fyra gånger om året bland annat för kontroll av långtidsblodsockret. Det ger en fingervisning om hur de har levt.
Astrid Leide:
- Vi uppmuntrar dem att skriva dagböcker för att se hur de reagerar i olika situationer och ha som underlag i samtal med oss. Om de inte har skött sig så bra tycker de ofta att det är rätt skönt att bli avslöjade. Men händer inte ofta. Våra ungdomar är jätteduktiga.

Barn och ungdomsdiabetes
Diabetes finns i flera olika varianter men man skiljer huvudsakligen mellan typ 1 och typ 2. Typ 1 drabbar mest barn och ungdomar, i Sverige mer än i de flesta andra länder. Det är en autoimmun sjukdom vars orsaker inte är kända men tros vara en kombination av arv och miljö. De celler i bukspottkörteln som bildar insulin förstörs och måste ersättas av insulin i sprutor eller ibland genom en pump. Sjukdomen kan inte botas, så behandling med insulin är livslång. Typ 2 diabetes är vanligast hos äldre personer men har på senare år blivit vanligare även hos ungdomar.

Dålig sockerbalans vanligast
Två tredjedelar av svenska barn och ungdomar med diabetes har dålig kontroll på sitt blodsocker. Framför allt gäller det flickor i tonåren.
Sjukdomen påverkar också livskvaliteten mest negativt hos tonårsflickor.
Det visar barndiabetessköterskan Lena Hanberger i en doktorsavhandling i pediatrik vid Linköpings universitet från hösten 2010.
Hon har analyserat data från drygt 18 000 mottagningsbesök ur det nationella diabetesregistret och sett att hela två tredjedelar av barnen och ungdomarna missar målet för behandlingen och därmed ökar risken för följdsjukdomar.
Slutsatsen är att vårdkvaliteten är för låg och måste höjas.
Resultatet skiljer sig mellan barnklinikerna i landet på ett sätt som inte kan förklaras med själva sjukdomen utan med hur vården sköts. De barndiabetesteam som hade bra resultat gav tydligare budskap om kost, motion och andra delar i diabetesbehandlingen än de team som hade sämre resultat. De mest framgångsrika teamen var också mer engagerade i och mer nöjda med sitt arbete.
Det psykosociala stödet måste, enligt Lena Hanberger, anpassas efter ålder och kön. Hon föreslår också en webportal om diabetes med inriktning på barn och ungdomar.
Källa: Linköpings universitet


Fotnot. Artikelarna har tidigare varit publicerad i Sydsvenskan